En 300 hektar stor solpark planeras att byggas på Älvdalens Besparingsskogs mark i Trängslet. Ett avtal är skrivet med Fortum som nu gör en förstudie på möjligheten att bygga. För Älvdalens Besparingsskog innebär detta klirr i kassan, för Älvdalen betyder det mer pengar till bygden – och som fossilfri energikälla betyder det bra för klimatet.
Älvdalens Besparingsskog har blivit uppvaktade av många olika bolag som vill bygga solpark på Besparingens mark.
Med sina 57 000 hektar, så kommer snart 600 hektar vara område för de 300 hektar som solparken kommer att behöva.
–Det är just nu är vi i ett tidigt skede av en projektering av en solpark. Vi valde Fortum då de kändes mest lämpade med tanke på närheten till Trängslet där de också driftar kraftverket. Först ska det nu göras en förstudie med konsekvensbeskrivning, om det är lämpligt att bygga kommer vi att lämna in en ansökan om tillstånd. Området är 600 hektar stort, sedan får terrängen avgöra hur stor solparken blir, men max 300 hektar, berättar Nils Eliasson, förvaltare, Älvdalens Besparingsskog.
Inte samma motstånd
Vindparker har mött stort motstånd i flera grannkommuner, men Nils upplever inte att solparker väcker samma motstånd.
– Jag tror att det beror på flera saker, en solpark syns inte på håll och den har heller inte samma påverkan på marken. Man behöver inte bygga speciella vägar som till vindkraftparker och skulle man ta bort solparken så kan man använda marken för skogsbruk igen. Dock kommer vi att behöva hägna in området, och de påverkar ju dem som jagat eller vistats i skogen precis där tidigare, säger Nils.
Solparken kommer att byggas på Besparingens mark som kommer att arrenderas ut till Fortum. För Besparingen innebär det 15 gånger högre intäkter än vad skogsbruket ger. Detta kommer i sin tur att gynna Älvdalen.
– Vår vision är helt och hållet att pengar ska gå tillbaka till bygden. I och med den intäkt vi kommer att få för solparken så kommer vi att kunna göra ännu mer för Älvdalen. Tidigare investeringar vi gjort är till exempel solcellsanläggningar till bystugor, vi satsade 10 miljoner på nya skolan och stöttar årligen föreningar. Kraftprodukter som sol och vind kommer att behövas i framtiden, då vi är beroende av mer elproduktion i Sverige. Och kan vi göra det på vår mark så går intäkten tillbaka till lokalsamhället. Gör man det på andras mark så hamnar den intäkten inte i bygden på samma sätt, menar Nils.
”Bra för framtiden”
I Älvdalens Kommun produceras det mer el än man förbrukar, den nya solparken väntas att producera 238 GWh medan Trängseldammen producerar 651 GWh per år. Om det blir fler solparker i framtiden vill Nils ha osagt.
–Det här blir en väldigt stor park, men om man ser på vår totala mark som är 57 000 hektar, så är 300 bara någon enstaka procent som vi börjar med. Vi kommer att lägga mycket tid på det här stora projektet, sen får vi se vad behovet är, hur det påverkar oss och hur det påverkar dem som nyttjar skogen. Men just nu finns inga planer på fler solparker. Jag är positiv, det är bra för framtiden, för Besparingen, för delägaren och för bygden. Och Sverige behöver med fossilfri energiproduktion, så det känns bra att Besparingen kan bidra till energiförsörjningen, avslutar Nils.