Hitta, titta, fundera, sortera, arkivera, spara, kasta eller förvara.
Hitta, titta, fundera, sortera, arkivera, spara, kasta eller förvara.
Så många små och stora beslut man måste ta.
Så många grejer, kläder och pinaler som måste gås igenom.
Så många papper i kollegieblock, lösa blad och dokument insatta i pärmar som måste kollas
igenom.
Så här har det sett ut under en tid på flera håll i min tillvaro.
Pärm efter pärm i olika färger visar mig ryggen där de står i hyllorna uppmärkta med årtal och projekt.
Gamla papper som inte används mer och är helt inaktuella, kastar jag lätt som en plätt. Andra papper kan jag bara inte kasta. Vissa dokument ska arkiveras eller sätts in i nya pärmar.
Under arbetets gång märker jag hur mycket tid, kraft och arbete jag lagt ner under många år på olika arbetsuppgifter och projekt. Det vill man ju spara. Kastas allt syns det ju inte vad jag gjort.
Senare hittar jag gamla foton i en kartong och blir fast en lång lång stund eftersom många minnen gör sig påminda. Jag tummar på fotografierna och tänker tillbaka.
– Jisses, hade jag de där kläderna redan då?!
– Nämen, vad unga alla ser ut…till och med jag.
Tiden rusar iväg där bland alla album och lösa foton. Sedan övergår jag till kläder och saker. Vad ska sparas? Vad ska läggas ned i kartong? Vad ska märkas upp? Man har ju inte hur mycket plats som helst. Man MÅSTE rensa.
En hög ska till återvinningen, sorteras och kastas. En hög ska skänkas till välgörande ändamål för vidare försäljning. En hög för kläder och grejer som ska vara kvar. Frågan är bara vad som ska vara kvar.
Mina favoritjeans! De ska vara kvar, men…de sitter som ett korvskinn runt benen.
Tydligen har de krympt i tvätten.
Den här vasen då?! Den kan vi ge bort. Men den är ju en present från någon. Den måste vara kvar.
Vi får lägga undan den så länge. Kanske i skåpet?
De här besticken då i sin originalförpackning? De används inte, sanningen att säga aldrig, men…tänk om vi blir många på någon middag framöver?
Det har visserligen aldrig hänt, men OM det mot förmodan skulle hända, då har vi besticken redan iordning.
De tar visserligen mycket plats, men vi låter dem vara kvar ett tag till.
Så där håller jag på och dealar, övertygar och övertalar mig själv. Det blir flera turer till återvinningen och det känns lika bra varje gång man åker därifrån. Som ett reningsbad efter all fin hjälp man fått av personalen på återvinningen.
Saker som ska vara kvar ligger nu nedpackade eller har funnit sin rätta plats. Nu är det dags att gå loss på sakerna som ska skänkas bort. Kartonger och kassar med kläder och prylar packas in i bilen och körs iväg och organisationen tar tacksamt emot allt.
Man känner mig så nöjd när det sista är inlämnat och man just ska bege sig därifrån när man svänger runt hörnet och upptäcker att butiken man nyss lämnade in saker på på baksidan har öppnat för dagen på framsidan.
Kanske man ska passa på att kolla om de fått in något nytt intressant? Man vet ju aldrig. Det KAN ju finnas något där som man verkligen behöver!