Idag beräknas cirka 1 400 personer dö i förtid som en konsekvens av luftföroreningar från trafiken i Sverige. Det är mer än sex gånger så många som antalet dödsfall i trafikolyckor, som har mer än halverats på ett par decennier. I Dalarna dog 5 personer i trafikolyckor förra året.
Smutsig luft drabbar människor i form av hjärt-kärlsjukdom, KOL och astma. Den påverkar även graviditeter och risken för typ 2-diabetes. Barn är extra sårbara och riskerar att få nedsatt lungkapacitet. Samhällskostnaderna för luftföroreningar, som totalt dödar närmare 7 000 svenskar i förtid varje år, uppgår till 168 miljarder kronor. Därför finns ett akut behov av lagstiftning för renare luft. Frisk luft förbättrar inte bara folkhälsan utan ger även minskad klimatpåverkan.
Ny kunskap visar på större hälsorisker av luftföroreningar än vad som tidigare varit känt även vid låga halter. Därför har WHO sänkt sina rekommenderade riktvärden för till exempel de minsta och farligaste partiklarna. Men i Sverige är de fortfarande fem gånger högre. Det är med andra ord ingen överdrift att påstå att gränsvärdet för luftkvalitet Sverige är hälsofarligt hög.
Ren luft är inte ett livsstilsval, varken för enskilda individer, städer eller nationer. Det är en fråga om att rädda liv och kräver politisk vilja. En ny svensk studie visar på stora samhällsnyttor av att utforma transportsystem i städer som är mindre bilberoende. Det handlar bland annat om fartbegränsningar och att göra kollektivtrafik och cykel mer attraktiva. Systemet har fått bred acceptans när det har införts i andra länder. På goda vetenskapliga grunder anser vi därför att politikerna bör förbättra luften och folkhälsan genom att:
– sätta gränsvärden för luftföroreningar i nivå med WHO:s riktvärden
– anta en nollvision mot de dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av luftföroreningar från
– trafiken ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell åtgärdsplan för bättre luftkvalitet.
I en enkät till landets kommuner som Hjärt-Lungfonden har genomfört får förslagen enhälligt stöd bland de 280 av totalt 292 kommuner som har svarat, samt av en majoritet hos samtliga partier. I en ny rapport uppmanar Världshjärtförbundet World Heart Federation (WHF) alla länder att anta WHO:s rekommendationer – och Sverige har goda förutsättningar att ta en ledande roll.