Sitter hemma på altanen och reflekterar över livet. Det är äntligen en av de här härliga sommardagarna som vi längtat efter under hela den mörka vintern. Den här vintern har verkligen varit lång och kall. Och nu är det mycket som ska hinnas med; årsbokslut, deklarationer, skolavslutningar, vårfix i trädgården och hinna med den där träningen för att hålla kroppen i form också! Helst skulle man också hinna tvätta bilen, putsa fönster och göra den där sista vårstädningen..
Men när får vi då egentligen tid för oss själva, tid att reflektera och vårda vårt inre jag. Se till att både kropp och själ är i balans och faktiskt njuta av tystnaden och den härliga tid som vi nu befinner oss i. Hur många gånger har vi då inte sagt det: -tänk vad fort det gick, nu har både hägg och syrener blommat ut och midsommaren är över. Jag som verkligen hade tänkt njuta i år. Alltför ofta försvinner dock denna tid i olika bestyr och måsten. Jag har bestämt mig; jag måste bli bättre på att njuta av att vara här och nu!
” Ett av de viktigaste uppdragen är att göra mig själv lycklig” så säger Kaj Pollack i en av sina böcker som jag läst nu under våren. Han säger också att vi ska tänka ”tacksamma tankar”, att de tankar vi tänker påverkar hur vi mår och därigenom faktiskt vår hälsa. Han ger ett tips att man innan man somnar ska återuppleva positiva tankar från dagen, några saker man är glad och tacksam för, – vad är jag mest tacksam för idag?
Nelson Mandela har sagt; ”det finns ingen situation som är så hemsk att jag inte kan välja en tanke som får mig att må lite bättre”.
Jag försöker verkligen att vara tacksam. Hitta mina stunder där jag kan reflektera över allt bra jag har i livet. Hitta en balans mellan kropp och själ.
Det känns som att vi nog är många som delar denna bild av att livet ofta rullar på för fort. Man har helt enkelt svårt att hitta den där balansen mellan att må bra i både kropp och själ och faktiskt hinna njuta, dels av lugnet men även av gemenskapen med våra nära och kära. Ofta när jag sitter i stillhet försöker jag ta chansen att sätta mina tankar på pränt, det brukar bli lättare att på något sätt relatera dem och göra det lättare att applicera på mitt liv. Jag tänker därför avsluta med en dikt som blev till ikväll när jag satt här i stillhet på verandan mitt emellan hägg och syren.
”Jag vill sakta in mitt liv, bara stilla titta på.
Låta allting ta sin tid. Ge mig stunder att förstå.
Jag vill andas in mitt liv, ge min själ en chans att gro.
Ge den nya perspektiv, och en rofylld plats att bo.
Jag vill sjunga hjärtats sång, för min kropp som vilat ut.
Så att den stilla tar ett språng, så att vi två blir ett till slut”