– Hur låter det egentligen när man sjunger i stämmor?
Den frågan fick jag av min kompis och dåvarande kollega, som är döv. Hon och jag hade jobbat ihop under många år och vid något tillfälle ställde hon nyfiket frågan om musik, eftersom hon själv inte kan höra den.
Jag hade aldrig tänkt i de banorna tidigare, så jag fick ta mig en riktig funderare, eftersom jag själv sjunger i kör.
Jag har sjungit så länge jag kan minnas. Jag har hört ett gammalt kassettband när jag är i tre- till fyraårsåldern och sjunger, och pappa spelar gitarr till. På bandet hörs Alice Tegnérs barnvisor som Ekorr´n satt i granen, Katten och svansen och så vidare, men även låtar med Trio me´ Bumba, Gunnar Wiklund och Siw Malmkvist.
Jag grunnade en stund på frågan som min kollega ställt och började med hur en melodi går. Den visade jag genom att rita i luften med ett pekfinger där tonerna går både uppåt och nedåt längs ett osynligt notpapper.
Sedan visade jag hur de andra stämmorna ringlar sig i olika lägen ovanför och/eller nedanför melodin; hur tonerna ibland kunde hamna på samma ton som melodin, men sedan fara iväg åt olika håll, ibland gör ett uppehåll för att sedan komma tillbaka efter en stund. Jag visade det hela som en enda lång fläta av toner med mina fingrar.
Jag vet inte om min kompis blev klokare av min förklaring, men jag hade i alla fall gjort ett försök. Kanske jag försökte rita på ett papper också.
Jag ser körsång lite som matematik; ett klurigt tal eller en ekvation, som man ska lösa och hittar man lösningen blir svaret till en fin harmoni.
Vad är då tjusningen med att sjunga i kör?
Svaren är många för min del, men nummer ett är självklart att få sjunga och få lära sig nya låtar. Därefter att få lära sig en stämma och memorera den. I mitt fall alt-stämman. Det tredje är att sjunga tillsammans med andra. Det är en häftig känsla.
Ibland ingår melodin i min stämma en stund för att sedan skiljas från den och ta nya spännande vägar.
Det som är utmaningen är att sjunga stämman samtidigt som de andra körmedlemmarna sjunger sina. Att då kunna hålla sin stämma och inte glida över på någon annan ton. Det är inte alltid helt lätt, men lyckas man uppstår ljuv musik så att säga.
Vissa dagar är man inte riktigt på hugget, men kommer man till en körövning blir den stunden alltid ett lyft och nu har även min dotter börjat i samma kör.
När man väl kommit dit, fyllt på sin vattenflaska, hämtat en stol och notställ, installerat sig på sin plats, tagit upp sin pärm och vi alla står där och körövningen börjar, så toppas det av att vår härligt roliga, inspirerande och kunniga körledare gör några övningar med oss för att sedan övergå till kvällens repertoar.
Vi är kvinnor och män, killar och tjejer i alla olika åldrar som sjunger sånger inom alla möjliga tänkbara genrer från visor och traditionella låtar till schlagers och musikallåtar och det till fantastiskt gjorda körarrangemang.
Det är då, när vi alla samstämmigt sjunger tillsammans, som magi uppstår och när man gör det av hjärtats lust!