Ibland hör jag så kloka ord som får mig att tänka och reflektera. ”På samma sätt som löven lämnar träden måste vi själva släppa taget.” Till exempel taget om gamla vanor vi inte längre vill ha, gamla tankesätt, jobbiga händelser som lever kvar eller tankar om det framtida och ovissa. Ett fint sätt att tänka på hösten. Jag vet att många tycker att hösten och mörkret det bär med sig innebär att vi har jobbiga dagar framför oss. Allt vi gör är att längta efter ljusare, längre dagar. Men tänk om vi ser på det på ett annat sätt. Att vi ändrar vårt sätt att tänka. Vår inställning. Att det kanske är en tid vi kan tillåta oss själva att bara acceptera allt som det är och släppa taget. Vara ett löv för ett litet tag. Det hade varit skönt. Häromdagen var det en sak jag inte kunde släppa, som jag pratade igenom med en annan person. Och hen sa “det handlar ju egentligen om en inställning, Minna, släpp det och tänk om”. Ja, det är nog en sanning.
Mycket kanske handlar om vilken inställning du har, eller från vilket håll du väljer att se på situationer. Det kanske går att bara ändra inställningen så kanske känslorna följer efter? Det kanske blir lite lättare att släppa och gå vidare. Ett väldigt bra verktyg att ha med sig i ryggsäcken. Det finns ett annat citat som menar att oftast så är den enda personen som står i din väg du själv. Jag tänker att det är våra tankar och känslor som menas. Ja, det kan faktiskt ställa till det för en själv, erkänner jag för mig själv. Jag menar inte att vi ska vara helt känslokalla. Jag menar att det finns verktyg för att kunna hantera känslorna och tankarna, så vi inte upplever dem som något som är i vägen.
Jag hade ett annat samtal med en person jag inte träffat på länge. Under det långa samtalet fick jag vetskap om att personen i fråga tyvärr genomgått en väldigt tuff period. Gått in i den välkända väggen. Hen trodde aldrig det skulle hända. Som vi alla tänker. Det händer ju oftast alla andra. Som med allt annat. En sak vi kom in på var det här med pressen att säga ja till allt. Att alltid vara tillgänglig och ställa upp. Att det är jobbigt att säga nej. Göra andra besvikna. Och där kom vi in på det där med inställning. Jag sa ”men när du säger ja till allt det där – så säger du samtidigt nej till annat. Att återhämta dig, till att spendera tid med de personer som är viktiga för dig. Säga nej till dig själv”. Ibland handlar det om att ändra inställning. Vart kommer pressen ifrån egentligen? Är det från dig själv eller andra? Oftast dig själv skulle jag tro, om jag tittar till mig själv.
Men hur lätt är det då egentligen att bara ändra inställning, och tankesätt? Ja, varför behöver det vara så svårt? Det kanske är naivt sagt. Men det är väl bara upp till oss själva vad som försiggår inom oss? Tycker man att hösten är dålig kanske man ska börja med att se det på ett annat sätt. Vi kanske ska se det mer som en tid för nystart. Som alla andra årstider. Jorden gör sig redo för en ny period. Vi kanske också ska göra det. Ändra inställning. Vara lite mer som ett löv. Bara följa flowet.