Bygdegården i Evertsberg lever upp igen, och efter en sommar med många turister skapas nya koncept inför hösten. Pensionärsfika på onsdagar är ett av dem, och det visade sig vara en efterlängtad aktivitet där pensionärerna i byn nu ses för att umgås och fika tillsammans.
Innanför dörren på bygdegården doftar det hembakat, från foajén hörs ett sorl och många skratt. Här har det dukats upp för fika och möblerats med charmiga möbler i grupper. På varje bord en fin duk, blommor, tända ljus och det klirrar från de gamla kaffekopparna som ställs ner på faten. Ett tjugotal pensionärer från byn har samlats för att fika och umgås, något som många längtat efter i pandemitider. Nu får de äntligen ses igen.
– En av våra medarbetare arrangerade pensionärsfika på sitt tidigare arbete utanför Stockholm och kom med idén här. Vi testade och det blev verkligen succé, berättar Helen Erlandsson som är ansvarig, kock och bagerska på Bygdegården.
Fikat som håller på mellan klockan nio och tolv på onsdagar har lockat många pensionärer ur stugorna, första gången kom det 16 personer och den här dagen över 20. Det fortsätter droppa in gäster och Helen får fylla på kakfatet med de nybakade kärleksmumsen, även en bricka med goda mackor ställs fram på fikabordet i foajén.
– Det flesta är från Evertsberg och den närliggande byn Dysberg, men alla pensionärer i Älvdalen är givetvis välkomna. Vi har också erbjudit att hämta upp pensionärer i närområdet som själva inte kan ta sig hit. Vi serverar ingen lunch på onsdagar så då har vi möjlighet att göra det, säger Helen.
Bygdegården under sökte intresset innan verksamheten drogs igång, och många svarade positivt. Efter flera år av pandemi som skapat ensamhet märks det att det finns ett stort behov och att många längtat efter att träffas igen.
– Vi har bara fått bra reaktioner och det är underbart att höra dem sitta och prata och skratta. Det märks att det här är något som saknats i byn, de trivs med att umågs. Många av de som är här har ju också varit med och byggt upp och jobbat i bygdegården: Vi har fått någon kommentar om att det är skönt att komma hit som gäst och inte behöva göra något, det är de verkligen värda, säger Helen.
Ändå är det inte någon fikakultur som pensionärerna i Evertsberg är vana vid, men som de nu hoppas att fler ska haka på.
– Det är tydligt att det fanns ett behov av att träffas, vi var här förra gången också, men idag har de fått ställa fram fler bord. Sedan är det ju lite svårt, många har mest suttit hemma och det finns ingen fikakultur här, men om detta kommer igång nu så tror jag dett det kan bli väldigt trevligt och att ännu fler kommer hit, säger en av gästerna, Kjell Johansson från Evertsberg.
Frun Eva-Lou Johansson fyller i:
– Man har lite uppdämt behov av att ses igen, vi har varit hemma, hemma och hemma för länge nu. Och det här är så lättillgängligt, man går och kommer när man vill, och när vi är så många så gör det ju inget man inte kan komma ibland.
Många beskriver att de nästan blivit folkskygga, en av dem är Ulla-Britt Andersson.
– Ja, det känns nästan som att man blivit folkskygg under den här tiden. Jag blev jätteglad när jag såg att det här skulle dra igång, så mysigt och fint med de här gamla kaffekopparna. Det har ju inte funnits mer än Vasaloppet här, men nu börjar det hända grejer, avslutar Ulla-Britt.