På 1990-talet började flera kommuner – ofta i desperation över den tuffa ekonomin efter finanskrisen – slopa viktiga nämnder. Ledande lokala politiker ansåg att det var bättre, till och med nödvändigt, att överlåta skötseln av hela kommunens budget åt kommunstyrelsen.
Samma politiker var rädda att de lokala nämnderna inte hade förmåga eller intresse av att strikt följa fullmäktiges budgetramar. I ett utskott under kommunstyrelsen kunde kommunernas ledning kontrollera det mesta för byggande, utbildning, miljö och omsorgerna.
Att bota huvudvärk med halshuggning tycks vara en populär metod att lösa ett akut problem även i politisk verksamhet men de negativa effekterna blir ofta oväntat stora. Att i ett akut läge tillfälligt ändra en organisation kan vara motiverat. Att efter en kris inte återställa demokratins former väcker farhågor.
Kommunallagen förutsätter i grunden att landets kommuner skall ha särskilda nämnder – utöver kommunstyrelsen – för bland annat skola och byggande. Ett sådant system gynnar att fler medborgare kan delta i politiken, de små partiernas möjligheter att påverka, befolkningens behov av tidig och bred information i viktiga frågor samt en allmän debatt om kommunernas framtid.
När man slopar nämnderna får kommunstyrelsens ledande politiker och administratörer en avgörande makt över beslut och prioriteringar. Oppositionspartierna, som ofta har stor minoritet i fullmäktige, får svårt att föra fram alternativa lösningar. Samhällsdebatten bland medborgarna hämmas av brist på insyn.
För att medborgarna ska behålla och helst öka sitt engagemang i politiken i en tid då vi behöver mobilisera alla människor för planetens överlevnad måste vi pröva nya modeller för att stärka demokratin. Vi ser runt om i världen – och Europa – att demokratin utsätts för allt större hot.
De nya modellerna kan handla om att ideella organisationer får delta i debatt och beslutsfattande, att vi decentraliserar frågor till kommundelarna och att ungdomar via skolan får besluta om för dem angelägna resurser.
Demokratins framtid är valets allra viktigaste fråga!