Jag har varit väljare i mer än halva mitt liv nu. Som ung tyckte jag det var svårt att hitta fram bland de olika partierna, och man kunde väldigt lätt känna sig som att man var utanför det som pågick inom politiken ändå. Som om att min röst spelar ingen roll. Eller att den okunnighet man hade inte gjorde en till en fullvärdig demokratisk medborgare. Det stämmer givetvis inte, men jag kan förstå känslan hos de unga väljare som nu ska in i politiken kanske för första gången.
1976 var valdeltagandet som högst enligt SCB. Då röstade 91,8 procent av dom röstberättigade i Sverige till riksdagsvalet. 2002 var det som lägst med knappt 80 procent som deltog, och nu senast i valet var deltagandet 87,2 procent. Det betyder att mer än 10 procent av Sveriges röstberättigade inte deltar. Vilket är väldigt tråkigt förstås, och både direkt och indirekt ett hot mot det demokratiska system som vi har.
Svårigheterna med att välja i valen har inte blivit mindre sen jag började rösta 2002, tvärtom.
En gång i tiden upplevde jag att det svenska valet hade lite mer tydliga markeringar mellan partierna. Det var uppenbart åt vilket håll som de olika partierna ville, även om de låg nära varandra politiskt såg man skillnaderna på ett annat sätt. Idag tycks allting har mosats ihop till ett försök att behålla sina väljare från de allra flesta hållen.
Det är också oerhört känsligt att diskutera politik på mer än ett ställe i samhället. En lantis som röstar på Miljöpartiet blir inte populär och en person som har dragningar åt SD kan i vissa kretsar bli utesluten.
Det största problemet är ändå att politiker väldigt sällan pratar om sina egna strategier eller förslag inför valet. Jag upplever att det i större utsträckning handlar om att peka ut vilka misstag eller dåliga strategier som andra partier har.
Jag följer vissa personer på sociala medier som är aktiva politiker, ska inte nämna några namn i en partipolitiskt obunden tidning, men där nio av tio inlägg handlar om hur dåliga deras meningsmotståndare är, vilka misstag som begåtts, eller där man bidrar till uthängning av politiker på olika sätt. Sakfrågan är långt borta.
Jag vill rösta på idéer och tankar om hur Sverige ska styras, inte på personer som svartmålar andra. Jag gissar att jag inte är ensam om det.