Lästips:
– Mamma…när jag blir 15 år och du bor på ålderdomshem…då ska jag komma och hälsa på dig!
Det var löftet min dotter gav mig för ett antal år sen när hon och jag skulle åka hem efter jobb och skola.
Jag sa redan då att det kommer nog dröja tills jag flyttar till något äldreboende, men hon uppfattade att jag hade åldern inne.
Ja du, flicka lilla. Nu snart blir du verkligen 15 år och jag bor fortfarande kvar hemma och snart får du börja köra moped. Jag minns tillbaka när jag själv var 15 år och fick en moped som jag åkte runt på under sommarlovet.
Det var inte vilken moped som helst som jag susade fram på i sommarkvällen, utan på min morfars gamla; en Fram Clipper av 1963 års modell. Som ungdom tyckte man att den mopeden varken var häftig eller tuff, snarare tvärtom.
Men mopeden betydde frihet för en 15-åring. Frihet att åka vart man ville och när man ville. Att den dessutom hade varit min fina morfars en gång i tiden var ett extra plus. Givetvis hade man hjälm när man åkte där längs byvägarna och när man kom fram dit man skulle kom det största problemet nämligen att håret hade blivit platt under färden. Hemska tanke!
Att köra den omtalade mopeden gick inte alltid som en dans. Mopeden ville ibland inte göra som jag ville. Branta uppförsbackar var t ex ingenting för denna mackapär. Då fick man hjälpa den på traven genom att själv hoppa av, springa bredvid och hålla i handtagen samtidigt som man skulle gasa med ena handen när den inte orkade uppför, trots att man växlat ner till lägsta växeln.
Sen, när farten var tillräckligt hög, fick man hoppa upp på sadeln igen och hoppas att den skulle åka vidare. Det gjorde den, men inte alltid! Ibland stannade den helt och så fick man kicka igång den igen och börja om på nytt och många gånger blev det ”loppa” på tändstiftet!
Som 15-åring var danserna vid Hjortnäs brygga på onsdagarna en självklarhet på somrarna.
Oftast fick man skjuts av någon förälder, men jag minns att jag körde moped dit från Rättvik och genom alla Leksandsbyarna ibland. Det var roligt att åka dit och stå utanför och prata, men även att gå in på dansen och bugga, dansa foxtrot, äta korv, prova lyckan på chokladhjulet och titta på folk.
Det känns som om det var nyss, men när jag börjar räkna efter är det 40 år sedan detta hände!
Vad hände med tiden? Vad hände med min kära frihetsmaskin? Jo, den står i ett garage och bara väntar på att någon ska fixa till den och få ut och åka igen. Kanske är det dags redan nu till sommaren och …jag kom på en häftig idé;
Jag ska ju naturligtvis följa med min 15-åring när hon ska ut med sin moped. Kanske kan jag inte åka bredvid henne, men i alla fall lite bakom. Det tror jag verkligen hon skulle uppskatta; hennes moderna moped kommer glidande längs vägen och så jag efter på min Fram Clipper med min blå hjälm på huvudet. Jag hoppas det inte blir ”loppa” bara så jag hamnar efter.
Jag ska inte berätta för henne om min idé än. Det får bli en överraskning. Tänk vad glad hon kommer att bli. Eller?