Lästips:
Jag har under min tid som skribent på olika ställen vant mig vid att bli kallad för olika glåpord. Det är inget nytt. Skriver jag något som möjligen kan föra tankarna åt det vänstra hållet är inte rödstrumpan långt borta och skulle det å andra sidan dra åt andra hållet är kanske borgarbracka eller något liknande på sin plats. Men det som dykt upp mer och mer på slutet är ordet rasist.
Det är livsfarligt att ens skriva om ordet rasist, eftersom man snabbt blir definierad utifrån partitillhörighet om man gör det. Men jag tänker ändå ta risken.
När jag var liten och växte upp på landsbygden i Dalarna så betydde rasist typ “en rakad man med bomberjacka som kan tänka sig att ta till våld för att skada icke-svenskar” och givetvis är denna bild långt ifrån helheten. Rasismen finns överallt, och tar former alltifrån Södermalmstanter med vackert hår till busschaufförer i Borlänge. Ingen yrkesgrupp eller klass, eller utbildningsnivå tycks undkomma dessa mörka krafter. Det vet vi.
Den senaste tiden har detta också blivit mer och mer tydligt. Den naiva bilden av främlingsfientlighet håller på att luckras upp hos hela befolkningen och förhoppningsvis leder detta till mer tag mot den kraften.
Men perspektivet är viktigt och det är också viktigt att orden inte urvattnas och kastas omkring på vem som helst. För då tappar det sin betydelse. Jag ser en stor risk i att ”till slut är vi alla rasister”, och med den utvecklingen kommer det inte spela särskilt stor roll om man faktiskt är det heller. Det ligger säkert något i att vi alla tillsammans måste jobba med värderingar och tankar kring etnicitet, men att dra det hela vägen till att kalla det rasism tror jag alltså ger motsatt effekt.
I en undersökning som det skrevs om i Washington Post svarade människor på frågan “vilka skulle du helst inte vilja ha som grannar”. Då svarade 0-4,9% av Sveriges befolkning “en person med annan etnicitet” medans samma siffra i Indien och ex. Libanon var 40%. Det betyder inte att vi ska slå oss för bröstet och säga att vi ligger först och inte behöver göra något. Men det betyder kanske att det är hårt att kalla var och varannan i Sverige för rasist. Om inte annat med risken för att ordet normaliseras och urvattnas.