Centerpartiet står upp för Sveriges landsbygder

Centerpartiet vill ha en levande svensk landsbygd där människor trivs och känner sig trygga i sin vardag. Villkoren ska vara likvärdiga och rättvisa med de som bor i våra städer. Det här är en välkänd problematik som Centerpartiet brottats med i mer än 110 år, men som andra partier ofta missar eller aktivt väljer att förbise. 

Senast blev det tydligt när regeringen i sin budget valde att prioritera den dyra och ineffektiva ”familjeveckan” framför angelägna investeringar i våra landsbygder. Vi är även kritiska till andra riksdagspartier, såsom Sverigedemokraterna, som gärna talar sig varm för landsbygden, men som inte lägger en krona mer än regeringen på bredbandsutbyggnad. Detta trots att snabbt internet ofta lyfts fram som den enskilt viktigaste insatsen för att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet. 

Bredbandsutbyggnaden är ett konkret exempel där regeringen misslyckats med sin landsbygdspolitik. Inte nog med att de missade sitt mål till 2020. Mer än hälften av Sveriges regioner uppger att de förmodligen inte heller kommer att nå nästa mål, som går ut på att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband år 2025.

Centerpartiet har länge drivit på för ett högre tempo och ökade satsningar på landets bredbandsutbyggnad. Vi vill dubbla regeringens satsning på bredbandsutbyggnad nästa år till totalt 3,4 miljarder under de kommande tre åren för att bygga ut bredband på landsbygden.  

Vid sidan om bredbandsutbyggnad vill vi sänka skatterna och minska krånglet för landets småföretag, även det är bra för landsbygden. Vi vill även göra stora satsningar på landsbygdens vård, rättsväsende och transporter:

  • För en tryggare vård på landsbygden lägger vi 1,1 miljarder årligen på fler läkare och mer personal till vårdcentraler i glesbebyggda delar av landet. Vi satsar även 300 miljoner kronor per år för fler ambulanser till glest befolkade områden med syftet att korta responstiden.
  • Vi lägger extra resurser till rättsväsendet på landsbygden. Det är på tiden att intensifiera det brottsbekämpande arbetet mot stölder runtom i vårt land. 
  • På landsbygdens vägar satsar vi 400 miljoner kronor mer är regeringen per år för stärkt underhåll, bättre vägbelysning och ökat driftbidrag för plogning. Vi gör även en riktad satsning på landsbygdens mackar, för att de ska kunna möta kostsamma myndighetskrav som en liten mackägare har svårt att bära.
  • Centerpartiet avsätter 3 miljarder kronor mer än regeringen till landsbygdsprogrammet. Detta, för att stärka jordbrukets konkurrenskraft och skapa en hållbar framtid för Sveriges landsbygd. 
  • Centerpartiet avsätta även 300 miljoner i budgeten för att rädda de hundratals mackar på landsbygden som kan tvingas lägga ned, till följd av nya krav om renoveringar av tankar och rör.
      

Det här är bara några exempel på Centerpartiets förslag för att hela landet ska leva. Även deras behov måste ha ett politiskt svar. Och det har Centerpartiet.  

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Så kan dalakommunerna få fler att starta eget

Invånarna i Dalarna gillar att starta företag. Under årets första tre kvartal registrerades 1 241 nya företag i Dalarna, en ökning med 7 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Varje nystart är viktig, eftersom fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Nu gäller det alltså att arbeta för att så många nykläckta verksamheter som möjligt växer sig långsiktigt livskraftiga, samtidigt som fler uppmuntras att ta steget och göra verklighet av sina företagardrömmar.

I Sverige finns runt en miljon företag, varav de allra flesta är småföretag med upp till nio anställda. I år har rekordmånga nya företag fötts i landet – inte sedan 2011 har vi sett så många företagsregistreringar under årets första tre kvartal. Man skulle kunna tro att den starka uppgången är dopad av ett coronapräglat 2020 med låg aktivitet, men så är det inte. Tvärtom var även fjolåret ett starkt företagsstartarår, med över 70 000 nya företag.

Det är hoppfullt att företagsamheten spirar i såväl landet som i länet, trots pandemin. Om återhämtningen nu ska bli bärkraftig är det småföretagen vi måste satsa på. Dalarna får nämligen ett bredare och mindre sårbart näringsliv om jobben inte hänger på ett fåtal stora arbetsgivare.

Den goda nyheten är att vi vet att många människor funderar på att bli företagare. Var tredje svensk drömmer om att starta eget, visar den Sifoundersökning vi gör varje år. Bland unga i åldern 18–29 år vill så många som varannan bli egen företagare. Här finns alltså en enorm potential! Jag möter varje år tusentals företagare och vill lyfta fram tre saker som kommunpolitiker i Dalarna bör fokusera på för att ta tillvara den potentialen:

1. Stötta småföretagens digitalisering Det har aldrig varit enklare att starta och driva företag, tack vare dagens smarta teknik. Se till att alla Dalarnas företagare kan nyttja digitaliseringens möjligheter fullt ut, exempelvis genom rådgivning och tillgång till stabilt bredband överallt i länet.

2. Stärk samverkan mellan myndigheter och företag En god och konstruktiv dialog gynnar länets utveckling och tillväxt. Skapa lokala forum där beslutsfattare och näringsliv kan mötas, uppmuntra dialog och lyssna på företagarnas värdefulla tankar.

3. Satsa på mentorer och nätverkande Det finns en guldgruva av idéer och företagsamhet att fånga upp hos människor som drömmer om ett eget företag, inte minst studenter och nya svenskar. En fast hand att hålla i kan hjälpa dem förbi onödiga fallgropar. Erbjud dem som vill bli småföretagare en lokal mentor som kan bidra med nätverk och erfarenhet.

Att skapa fler livskraftiga och välmående företag i Dalarna sker inte över en natt. Det kräver ett aktivt och långsiktigt arbete där den egna kommunen är en avgörande nyckel. Därför har kommunpolitiker allt att vinna på att ge människor som drömmer om att driva företag bästa möjliga förutsättningar att våga och vilja ta det steget.

En påhittad klimatkris – vindkraften är helt onödig

På 70-talet skrämde Staffan Westerberg småbarn med Storpotäten och andra påhittade figurer i sitt program Vilse i Pannkakan. På samma sätt försöker nu en grupp ”kliamtförståsigpåare” med agronomen Rockström i spetsen skrämma Dalarnas befolkning och beslutsfattare till en fortsatt vindkraftutbyggnad för att avvärja en inbillad klimatkris. (Dalabygden to 28 oktober). Och naturligtvis är det alltid bråttom. Det har det varit de senaste 30 åren……

Vindkraft är inte en hållbar energikälla, och de vindkraftverk som byggts räddade inte Gävle från översvämningar. Det framstår som en alltmer meningslös satsning, något som gått upp för de som bor i Dalarna. Motståndet mot vindkraft ökar som väl är.

Om det påstådda klimathotet har CLINTEL, en organisation med 900 klimatforskare, uttalat sig. Det så kallade SPM, Summary for Policy Makers, som FNs politiskt sammansatta ”forskargrupp” sammanställde nyligen har man analyserat noga, och kommit fram till att mycket är fel eller övertolkat. Några exempel:

Den observerade blygsamma uppvärmningen på en dryg grad sedan mitten av 1800-talet har skett genom en okänd kombination av naturliga förlopp och mänskliga utsläpp av växthusgaser. Förekomsten av extremväder är felaktigt framställt Det finns ingen tydlig trend vad gäller havsisarnas avsmältning Havsnivåökningen tyder inte på någon ”klimatkris” De klimatmodeller som FNs klimatpanel använder kan ifrågasättas

Eftersom klimatmötet i Glasgow inte ger tillträde för personer med avvikande kunskaper och åsikter i klimatfrågan så framstår FNs serie COP-möten som en sluten, icke vetenskapligt grundad religiös rörelse. Tyvärr har den ett oerhört inflytande via massmedia och därmed vilseledda politiker. Den som inte törs diskutera klimatfrågan öppet med andra vetenskapsmän har något att dölja! Öppenhet och transparens är grundbultar i vetenskapliga sammanhang. Den saknas hos FNs klimatpanel, som snarare framstår som en modern form av frimureri.

Att använda en påhittad klimatkris som argument för vindkraftutbyggnad i Dalarna faller med andra ord på sin egen orimlighet. Det föreligger ingen klimatkris. Således behövs inga fler vindkraftverk i Dalarna!

Enormt behov av en hållbar besöksnäring

Hållbarhet är 2020-talets viktigaste begrepp. Med rätta. Att vi tänker, planerar och framför allt agerar hållbart är helt avgörande för framtiden.

Vi ska också komma ihåg att hållbarhet har flera dimensioner; miljömässiga, ekonomiska och sociala. Här är besöksnäringen en otroligt viktig – och ibland tyvärr förbisedd – pusselbit i den sociala hållbarheten. 

För besöksnäringen är en stark medskapare till en livskraftig region. Den skapar arbetstillfällen, bidrar till attraktiviteten för en ort, utvecklar och säkerställer en levande landsbygd. Besöksnäringen huserar enorm kompetens i form av företagare som berikar Dalarna med engagemang och innovation – som utvecklar och tar regionen framåt, skapar skatteintäkter och tillväxt. Den skapar också många förstagångsjobb, som för samman människor och kulturer och bidrar till ökad integration. 

Nu är knäckfrågan om besöksnäringen även framgent kan bevara den här viktiga funktionen som samhällsbyggare.

Ett skriande och alltmer akut problem stavas nämligen kompetensbrist. Det finns ett enormt behov av väl- och högutbildad personal. Under pandemin har många tvingats byta bransch och det är nu en stor utmaning att locka dem tillbaka. 

Vad behöver göras?

  • Vi behöver vårda och utveckla befintlig arbetskraft. Exempelvis genom att skapa mer attraktiva karriärvägar- och möjligheter samt aktivt arbeta med att vara attraktiva arbetsgivare.
  • Vi behöver säkerställa att branschutbildningar finns i Dalarna, man ska inte behöva lämna regionen för utbildning.
  • Fler företag behöver ta ansvar och engagera sig, exempelvis genom att erbjuda praktikplats och delta i branschråd för olika utbildningar.
  • Vi behöver bättre matcha och stötta arbetssökande ungdomar och nyanlända för att hitta det första jobbet och komma in på arbetsmarknaden.

Under och efter pandemin har intresset för att besöka Dalarna skjutit i höjden. Besökarna vill boka, men vad ska de boka om företagen inte har personal nog att hålla verksamheten igång? 

När pandemin nu har lättat arbetar vi extra hårt för att stödja företagen och skapa en hållbar besöksnäring som är attraktiv för både besökare och medarbetare. Vi arbetar också med att föra branschens talan i flera olika forum, för att näringens perspektiv alltid ska finnas representerat. 

Det är till stor del tack vare vår starka besöksnäring som vi har fantastiska skidspår, vandrings- och cykelleder runt knuten. Vi kan gå på konserter och utställningar här hemma i Dalarna, äta gott på favoritrestaurangen eller ladda för helgen med lokala produkter från en mysig gårdsbutik. 

Besöksnäringen och dess företag är otroligt viktiga för Dalarnas sociala hållbarhet. Fler behöver se, inse och agera för att det blir så även fortsättningsvis. För det är en viktig del i framtidens pussel för ett levande Dalarna.

Många goda skäl att bruka skogen

Skogen – mitt i samhällsdebattens centrum.

Skogen befinner sig mitt i samhällsdebatten, det är spännande! Mycket är unikt med den svenska skogen, till exempel att hälften av den ägs av privatpersoner som oss. Vi har ofta ett annat jobb vid sidan av skogsbruket. Vi är ekonomer, sjuksköterskor, bönder, konsulter och snickare – och skogsägare. Vi har full respekt för att många tycker och tänker om skogens framtid, det är ju inte så konstigt, den finns runt om oss och är fullt tillgänglig för alla, vilket i sig är fantastiskt.

Vi är skogsbrukare, vårt mål är att skogen ska ge en bra avkastning idag, men samtidigt vara ännu mer värdefull för kommande generationer. Det finns många goda anledningar att bruka sin skog, och nästan alla skogsägare har nog en egen vision. Men här kommer några goda skäl till varför skogsbruket är viktigt både för Sverige och de bygder vi lever i.

Klimatet är vår största utmaning och växande skog är en av de bästa lösningarna för att möta problemet. Fotosyntesen gör att träden binder kol, ungefär som en koldioxiddammsugare. Mest kol binds när träden växer som mest, i deras medelålder. Ett aktivt skogsbruk, där träden binder kol och sen avverkas och ersätts med nya träd, är ett bra sätt att möta klimatförändringarna.

Skogen som avverkas blir till klimatsmarta produkter. Skogsbruket är en förutsättning för fantastiska höghus i trä, för din renovering av verandan, och för hållbara kemikalier eller textilier med skogen som bas. Vårt samhälle gör en resa, bort från plast och betong – mot förnybara alternativ, här spelar den svenska skogen en avgörande roll.

Skog som brukas aktivt är ofta en skog som människor uppskattar att röra sig i. En gallrad tallskog med raka stammar och långt siktdjup kan vara perfekt för en löptur eller lingonplockning. En vacker gammal granskog med mosstäcke och gamla stubbar gömmer ofta höstens trattkantareller. Tittar du noga runt dig hittar du säkert spår efter skogsbruket. En dag kommer kanske skogen att avverkas, och sedan växer ny skog upp.

Vi jobbar hela tiden med att ta hänsyn till de djur och växter som lever i våra skogar. När vi brukar skogen lämnar vi både frivilliga avsättningar, alltså områden som vi inte brukar alls, och generell hänsyn vid avverkningar. Det är till exempel de höga stubbar du kan se på ett hygge, eller grupper av träd som får stå kvar. Flera viktiga indikatorer för skogens miljötillstånd pekar åt rätt håll, samtidigt finns såklart mycket kvar att göra.

Sist, men inte minst, skog som brukas skapar jobb och utveckling i hela landet. Skogen är en enormt viktig exportnäring för Sverige, samtidigt skapar den jobb här hos oss. Vi sköter skogen genom plantering, röjning och gallring, vi avverkar, bygger skogsbilvägar, köper konsulttjänster, transporterar virke och mycket annat. De allra flesta av dessa tjänster utförs av människor som bor, verkar och betalar skatt lokalt. På många orter finns också industrier som förädlar trä. Allt detta är ibland helt avgörande för bygder där jobb och utveckling är en bristvara.

Vi är stolta över det bidrag våra skogar ger och fortsätter gärna samtalet om hur vi kan skapa ett hållbart samhälle, baserat på förnybara råvaror. Det är inte omöjligt och Sverige har alla möjligheter att vara ett föredöme, men det förutsätter en god diskussion om nyttan med att bruka våra skogar.

SD: Ge mer till pensionärerna – 1000 kr mer i månaden

Onsdagen den 29 september presenterade Sverigedemokraterna vår pensionsreform Tusenlappen – 1000 kronor mer i månaden för en vanlig pensionär.

Skälet är enkelt; det svenska pensionssystemet är vårt viktigaste sociala skyddsnät. Det finns där för att ge alla svenska medborgare en trygg och värdig ålderdom. Det har man misslyckats med. Efter årtal av underfinansiering från både röda och blåa regeringar är pensionerna i desperat behov av förstärkning.

För att lösa detta lanserar vi reformen Tusenlappen. Budskapet är enkelt – 1000 kronor mer i månaden för en genomsnittlig pensionär. Reformen kommer innebära högre pensioner, ökad rättvisa och mer frihet.

Tusenlappen vilar på fem grundläggande principer:

1. Den ska omfatta nuvarande och framtida pensionärer.

2. Det ska löna sig att arbeta.

3. Kostnaden ska bäras av staten.

4. Reformen ska omfatta hela systemet och höja samtliga pensioner.

5. Den ska vara enkel och tydlig att förstå.

Utöver Tusenlappen föreslår vi också en rad andra förslag:

Vi föreslår en höjning av garantipensionen för de mest utsatta med 500 kronor i månaden. Vi vill införa en allemanspension, en sparform som ska vara fördelaktig för alla oavsett inkomst. Vi vill sänka avgifterna på ISK och uppmuntra eget sparande.

Det kostar givetvis pengar att genomföra en så pass omfattande reform. Tusenlappen beräknas kosta närmare 25 miljarder kronor. Vi kan tänka oss att finansiera hela reformen genom att skära ned på det svenska biståndet. Idag spenderar vi årligen över 50 miljarder kronor på ett ineffektivt bistånd där pengarna i värsta fall går till korrumperade regimer och diktaturer.

Vårt förslag att halvera nivån i det internationella biståndet innebär en besparing som med god marginal täcker kostnaden för hela Tusenlappen. Vi prioriterar svenska skattemedel till svenska medborgare och deras pensioner framför internationellt bistånd med tveksam nytta.