Tillsammans sparar företagare i Dalarna kilometervis med fysiska kvitton i pärmar varje år. Kvitton på papper av låg kvalitet som efter bara några månader ofta är oläsbara. Varför kan man undra? Svaret är lika enkelt som det är nedstämmande. För att bokföringslagstiftningen fastnat i sent 90-tal och därmed inte hängt med i de möjligheter som digitaliseringen fört med sig. Enligt bokföringslagen måste alla företagare därför spara alla fysiska kvitton i sju år efter det kalenderår då verksamhetens räkenskapsår avslutades. Även om informationen i ett fysiskt kvitto sparas digitalt måste originalkvittot fortfarande sparas under tre års tid.
Bokföring kallas ibland för företagandets språk. Den företagare som inte talar språket sägs inte heller bli framgångsrik. Dessvärre har Bokföringslagens regelverk så många år på nacken att språket blivit så pass uråldrigt att det nästan är oanvändbart i vardagliga sammanhang. Oräkneliga mängder papper sparas helt i onödan och Dalarnas företagare tvingas varje år kvala in i till regionmästerskapet i kvittosamling – helt ofrivilligt.
För att synliggöra vad det kostar undvika att göra nödvändiga förändringar av en lag i tjugo år så har rapporten som innehåller precis vad den heter – Företagens kostnader för att bevara räkenskapsinformation i pappersformat – analyserat vilka kostnader företagens samlande av pappersfakturor och reseräkningar faktiskt medför.
Rapportens slutsatser är nedslående. Totalt kostar pappersexercisen Sveriges företagare 3,9 miljarder kronor per år. Om den summan översätts till arbetskraftskostnad motsvarar det 139 nya heltidstjänster bara i Dalarna. De administrativa processer och arkiveringsuppgifter som lagstiftningsbyråkratin kräver kostar pengar både att utföra och att upprätthålla.
Företagare är och vill vara jobbskapare, inte pappersskyfflare. Sedan 90-talet har 4 av 5 nya jobb skapats i de mindre företagen och bara i Dalarna står småföretagen och deras anställda för 28 procent av de kommunala skatteintäkterna. Om våra folkvalda politiker på allvar vill göra vad som krävs för att skapa fler jobb i hela landet kan de inte vifta bort en lag som helt i onödan kostar svenska företag nästan 4 miljarder kronor årligen.
För att Dalaras företag ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga nationellt och globalt så behöver den svenska lagstiftningen anpassas till dagens digitala verklighet. Ta bort det administrativa tjafset och låt de fysiska kvitton som så länge hemsökt företagarna fördrivas till den historiebok där de hör hemma.