Fler snabbladdare för elbilar krävs – en tydlig strategi och styrning saknas

Under sportlovsveckorna är trafiken intensiv på Dalarnas vägar, inte minst till våra skidanläggningar. Allt fler kör elbil och behöver stanna för att ladda sitt fordon någonstans längs vägen. Antalet snabbladdningar i Dalakrafts laddare för januari har ökat med 247% mellan 2020 och 2021. Det betyder att det blir högt tryck på snabbladdarna som finns utplacerade på strategiska platser. 

Under vissa tider kan det göra att man behöver köa för att få ladda sin bil, vilket naturligtvis kan vara frustrerande när man snabbt vill komma fram till sin destination. 

Det väcker frågan vem som har det övergripande ansvaret för att göra det lika enkelt och bekvämt att köra elbil som att köra med en förbränningsmotor?

Regeringen har lovat att den ska understödja elektrifieringen av transporter och menar att fler eldrivna bilar är en av nycklarna i omställningen för att minska växthusgasutsläppen. Ett etappmål är att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Målet är att Sverige ska vara fossilfritt 2045. Det betyder att det är bråttom. Inte minst med tanke på hur mycket besöksnäringen betyder för Dalarna.

Men det saknas en tydlig strategi, styrning för och samordning av hur den nödvändiga utbyggnaden av snabbladdare ska gå till.

Kravet på allt snabbare laddare med högre effekt ökar från de som kör elbil. Det medför att destinationsladdarna blir allt dyrare. Att sätta upp en snabbladdare kostar idag drygt 800.000 kr. Utöver det tillkommer det en årlig driftkostnad på ca 100 000 kr/år. Det betyder att det tar många år innan den eventuellt betalar sig.

Det är en anledning till varför det behövs stora statliga insatser för att bygga ut den infrastruktur som alla är överens om är nödvändig.  

Dalakraft har tagit sitt ansvar och har för tillfället 11 snabbladdare på utvalda platser längs de mest trafikerade vägarna genom länet. Dessutom planerar vi för ytterligare två inom kort.

Men det finns fler aktörer som måste agera nu för att svara mot det snabbt växande behov vi ser inom kort. 

Länsstyrelsen Dalarna som har uppdraget att leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik för energiomställning. Länsstyrelsen i Västra Götaland har redan agerat i den riktningen. 

Kommuner, regioner, myndigheter och näringsliv måste samverka för att skapa en fungerande utbyggnad av infrastrukturen för laddbara fordon. Inte minst för att de kommer att få behov för sina egna transporter. 

Hela besöksnäringen i Dalarna borde ha ett starkt intresse av att inte bromsas av brist på laddare. Varför skulle inte Dalarna kunna vara en föregångare på det här området?

Nu väntar vi på många initiativ så att vi gemensamt kan göra det till en positiv upplevelse att besöka Dalarna – även med elbil. 

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Så hjälps vi åt att undvika skogsbränder i Dalarna

Sommaren 2018 gick till historien som en av de varmaste och torraste någonsin. Glassförsäljningen slog rekord, men värmen ledde också till svårsläckta skogsbränder på många håll i landet. Hur det blir i år vet vi inte, men det är viktigt att skogsägare, skogsentreprenörer och allmänhet i Dalarna är förberedda.

Våra uppmaningar till alla privata och offentliga skogsägare i Dalarna är:

–  Se över dina skogsvägar. Röj bort sly så att skogsbilvägarna hålls öppna och skapar naturliga brandgator i landskapet. Även mossa i mitten av vägen bör tas bort.

– Röj bort sly nära bostäder. Skydda byggnader genom att hålla växtligheten på avstånd från husväggarna.

– Skapa nätverk med grannar, andra skogsägare och med föreningslivet, som orienterare, ridklubbar eller andra som är aktiva i området. Tillsammans kan man hjälpas åt att hålla koll och – om olyckan är framme – snabbt larma om skogsbrand.

Sedan den stora branden i Västmanland 2014 har skogsbruket jobbat extra hårt med utbildning av de entreprenörer som jobbar i skogen. Till exempel är gnistbildning från skogsmaskiner en potentiell fara när marken är torr och därför är tydliga rutiner viktigt.

På sikt behöver vi som äger och brukar Sveriges skogar sköta skogen så att brandrisken minskar, till exempel genom att öka lövinblandningen och anlägga lövskogsbarriärer mot bebyggelse. Den högre luftfuktigheten i en lövskog dämpar och saktar ner en brand.

Slutligen har även du som rör dig i naturen och njuter av vår unika allemansrätt ett stort ansvar att agera ansvarsfullt. Våra tips till dig är:

– Håll dig uppdaterad via länsstyrelsens och kommunens hemsidor om vad som gäller kring eldning i din kommun, innan du packar väskan med grillkorv och går ut i skogen.

– Släng aldrig fimpar, släck dem noggrant och ta med dem tillbaka i en burk eller liknande.

– Lämna inget glas i skogen, det kan fungera som förstoringsglas för solens strålar och orsaka brand.

– Larma omedelbart om olyckan skulle vara framme.

Tillsammans kan vi hjälpas åt att minska risken för skogsbränder i Dalarna.

Påverka kyrkan med Din röst!

Den 19 september är det dags för val i Svenska kyrkan. Du som är medlem får välja på lokal nivå, stiftsnivå och riksnivå – tre val alltså. Centerpartiets grundpelare är varje människas lika värde. Den grundpelaren vilar även kyrkan på.

Om Du väljer att lägga Din röst på Centerpartiet i årets val kan Du göra det i förvissning om att samma värdering gäller alla veckans dagar, inte bara på söndagar! Kyrkan står som en garant mitt i byn, i glädje och i sorg. I kriser, stora som små, väcks behovet att ha en plats att samlas på som skänker lugn och trygghet.

Vi vill att våra små landsortskyrkor ska vara tillgängliga och öppna i samma utsträckning som de större kyrkorna i tätorterna. Vi vill att församlingsverksamheten har högsta prioritet när budgeten fördelas.

Det är i församlingen som de grundläggande uppgifterna kan och ska utföras. Ansvaret att undervisa i kristen tro och lära ligger i mycket större grad än tidigare på kyrkan. Därför är det viktigt att det satsas på barn och familjegrupper liksom på konfirmandverksamhet.

Jag och övriga som kandiderar för Centerpartiet lovar att göra vårt bästa för att dessa verksamheter ska få tillräckliga resurser för att bedriva sin viktiga uppgift. Din röst i valet den 19 september kan bli avgörande för hur vi lyckas!

Ett samtal kan skapa en avgörande skillnad

Inne i det andra året av pandemin ser vi ett fortsatt ökat tryck på till exempel stödlinjer i fråga om psykisk ohälsa. Många har utstått stora påfrestningar under pandemin, och konsekvenserna på sikt är svåröverskådliga.

Vi vet av erfarenhet att psykisk ohälsa samt våld i nära relationer och social utsatthet tenderar att öka i samband med samhällskriser. Pandemins fysiska distansering och annan långvarig påfrestning gör det svårt att upprätthålla sociala skyddsnät, hälsosamma vanor och i förlängningen känslan av mening i tillvaron. På det följer oro, ångest, depressioner och i värsta fall tankar om självmord.

Samhället har ställts inför en stor existentiell utmaning när livet hotas samtidigt som våra möjligheter att vara närvarande och stötta varandra som vi vill i kriser har begränsats. Såväl barn och unga som vuxna lider av nedstämdhet eller ofrivillig ensamhet, och kan ha svårt att se meningen med livet. Många har blivit arbetslösa, tvingats ställa in viktiga planer i livet eller förlorat närstående med begränsade möjligheter att ta farväl och få stöd i sorgearbetet.

Detta är inte nytt. Det unika är att det händer så många samtidigt, i en hel värld.

Studier visar att andelen självmord inte ökade under pandemins första månader i höginkomstländer som Sverige. Forskarna betonar dock vikten av att arbeta förebyggande och följa utvecklingen noga. I en internationell studie där forskarna sammanställt över 200 befolkningsstudier över den psykiska hälsan före och under covid-19-pandemin hade andelen i befolkningen som hade tankar om att ta sitt liv ökat från 5,8 % 2017/2018 till 11 % under pandemin.

Vid studier av hälsan hos personer med covid-19-diagnos fann forskarna att hela 33,6 % hade neurologiska eller psykiatriska diagnoser inom sex månader efter infektionen. Av dem som intensivvårdats hade nästan hälften fått en sådan diagnos inom sex månader. De vanligaste besvären var ångest (17 %) och nedstämdhet (14 %).

För att främja människors psykiska och existentiella hälsa, och minska risken för självmord i spåren av pandemin, krävs omfattande insatser och ekonomiska resurser på alla politiska nivåer. Samtidigt måste de direkta effekterna hanteras här och nu. Hälso- och sjukvården kommer att möta stora behov av terapi och traumabehandling, men glöm inte den skillnad du själv kan göra!

För en person som brottas med livets mening kan en medmänniska betyda enormt mycket. Genom att våga fråga hur människor i vår närhet mår, och att våga lyssna, kan vi skapa styrka att ta sig igenom svårigheterna. Det kan vara tunga samtal men vår erfarenhet är att de kan komma att handla lika mycket om livet som om döden. Tack vare sådana uppriktiga samtal vågar många söka också annan hjälp.

För den som saknar någon att prata med finns vi. Som civilsamhällesorganisationer nås vi även under semesterperioden. Vi vill möta hopplöshet, maktlöshet och ensamhet med närvaro, medkänsla och hopp. Vi finns bara några knapptryckningar bort.

Så kan Dalarna bidra till klimatomställningen

”Det är bråttom att ta ett helhetsgrepp!”

Förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen är två avgörande hot mot mänskligheten, som dessutom förstärker varandra. Bägge utarmar variationen av ekosystem och arter, vilket gör att vi förlorar nyttor från naturen som pollinering och luft- och vattenrening.

Övergripande är det tydligt att det som gynnar klimatet också gynnar den biologiska mångfalden, och tvärtom. Det gäller bevarande och återställande av våtmarker, kustområden och skogar. Men när man skiftar perspektiv från helheten till enskilda delar kan det verka som att man måste välja mellan klimat och biologisk mångfald.

Ett exempel är planerna på att producera fossilfritt stål i Norrbotten. Det kräver järnmalm, ren el och kalksten till stålverken – verksamheter som på goda grunder kräver miljötillstånd. Men om någon skyddad art finns där en gruva är tänkt att öppnas, en vindkraftspark anläggas eller kalksten brytas kommer verksamheten med stor sannolikhet inte få tillstånd.

Samhället måste snabbt bli bättre på att förstå hur hot mot klimat och biologisk mångfald hänger ihop. Vi ser fyra behov:

Helhetstänk vid prövning av miljöfarlig verksamhet. De verksamheter som är hållbara bör få företräde framför de som inte är det. Det bör gälla även de länkar i en värdekedja som ännu inte kan ställa om eller bli helt cirkulära. Kunskapskrav ska ställas på den som söker tillstånd att visa att den utgör en del i en sådan kedja.

Förtydliga reglerna för dispens. Det går i dag att göra undantag från artskyddsförordningen om ingreppet utgör ”ett allt överskuggande allmänintresse”. Men för näringslivsprojekt är det i praktiken omöjligt. Det måste bli möjligt att lämna dispens från artskyddet till förmån för klimatomställning och tvärtom. Det här behöver den pågående utredningen En modern och effektiv miljöprövning förtydliga.

Gemensamt lokalt ansvarstagande. Hur lång tid det tar att få ett miljötillstånd påverkas kraftigt av hur företag, myndigheter och miljöorganisationer agerar. Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram övergripande vägledningar för att guida till hur samhällsintressen ska prioriteras i olika situationer. Här får inte det lokala perspektivet gå förlorat.

Ekologiska färdplaner från näringslivet. Flera branscher har tagit fram fossilfria färdplaner och gruv- och metallbranschen har tagit fram en färdplan för biologisk mångfald. Fler behöver följa efter – men det räcker inte. Frågorna kan inte hanteras i separata planer utan de måste integreras.

Det är bråttom att ta ett helhetsgrepp kring den avvägning som uppstår mellan global klimatnytta och lokal påverkan på biologisk mångfald. En bättre miljöprövning ger förutsättningar för ny teknologi som hjälper oss att klara både klimatomställningen och att värna den biologiska mångfalden. 

Ska vaccinvägrare straffas med samhällstjänst?

Ja vad kan sägas om de som inte vill ta en spruta med vaccin mot coronan, som kan leda till hemska smärtor och död. Inte nog med att de kan bli smittade själva, utan även andra helt oskyldiga kan bli smittade.  

Vem är ansvarig för detta?

Jo det är enkelt att förstå att det inte är de som villigt tagit sin vaccinspruta för människors bästa.

Det verkar inte finnas något sunt förnuft utan det kanske ska vara någon typ av straffbildning för vaccinvägrare. Varför inte lite samhällstjänst på en lämplig plats och där de kan smitta varandra.

Naturligtvis så bör de få sparken från sina jobb och vara extra noga med de inom serviceyrken så som vård, omsorg mm.

Det kanske inte bör vara så hårt mot de spruträdda, men det är allt viktigare att ta vaccin än att ha ett dåligt samvete för all framtid.