Fler snabbladdare för elbilar krävs – en tydlig strategi och styrning saknas

Under sportlovsveckorna är trafiken intensiv på Dalarnas vägar, inte minst till våra skidanläggningar. Allt fler kör elbil och behöver stanna för att ladda sitt fordon någonstans längs vägen. Antalet snabbladdningar i Dalakrafts laddare för januari har ökat med 247% mellan 2020 och 2021. Det betyder att det blir högt tryck på snabbladdarna som finns utplacerade på strategiska platser. 

Under vissa tider kan det göra att man behöver köa för att få ladda sin bil, vilket naturligtvis kan vara frustrerande när man snabbt vill komma fram till sin destination. 

Det väcker frågan vem som har det övergripande ansvaret för att göra det lika enkelt och bekvämt att köra elbil som att köra med en förbränningsmotor?

Regeringen har lovat att den ska understödja elektrifieringen av transporter och menar att fler eldrivna bilar är en av nycklarna i omställningen för att minska växthusgasutsläppen. Ett etappmål är att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Målet är att Sverige ska vara fossilfritt 2045. Det betyder att det är bråttom. Inte minst med tanke på hur mycket besöksnäringen betyder för Dalarna.

Men det saknas en tydlig strategi, styrning för och samordning av hur den nödvändiga utbyggnaden av snabbladdare ska gå till.

Kravet på allt snabbare laddare med högre effekt ökar från de som kör elbil. Det medför att destinationsladdarna blir allt dyrare. Att sätta upp en snabbladdare kostar idag drygt 800.000 kr. Utöver det tillkommer det en årlig driftkostnad på ca 100 000 kr/år. Det betyder att det tar många år innan den eventuellt betalar sig.

Det är en anledning till varför det behövs stora statliga insatser för att bygga ut den infrastruktur som alla är överens om är nödvändig.  

Dalakraft har tagit sitt ansvar och har för tillfället 11 snabbladdare på utvalda platser längs de mest trafikerade vägarna genom länet. Dessutom planerar vi för ytterligare två inom kort.

Men det finns fler aktörer som måste agera nu för att svara mot det snabbt växande behov vi ser inom kort. 

Länsstyrelsen Dalarna som har uppdraget att leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik för energiomställning. Länsstyrelsen i Västra Götaland har redan agerat i den riktningen. 

Kommuner, regioner, myndigheter och näringsliv måste samverka för att skapa en fungerande utbyggnad av infrastrukturen för laddbara fordon. Inte minst för att de kommer att få behov för sina egna transporter. 

Hela besöksnäringen i Dalarna borde ha ett starkt intresse av att inte bromsas av brist på laddare. Varför skulle inte Dalarna kunna vara en föregångare på det här området?

Nu väntar vi på många initiativ så att vi gemensamt kan göra det till en positiv upplevelse att besöka Dalarna – även med elbil. 

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Enormt behov av en hållbar besöksnäring

Hållbarhet är 2020-talets viktigaste begrepp. Med rätta. Att vi tänker, planerar och framför allt agerar hållbart är helt avgörande för framtiden.

Vi ska också komma ihåg att hållbarhet har flera dimensioner; miljömässiga, ekonomiska och sociala. Här är besöksnäringen en otroligt viktig – och ibland tyvärr förbisedd – pusselbit i den sociala hållbarheten. 

För besöksnäringen är en stark medskapare till en livskraftig region. Den skapar arbetstillfällen, bidrar till attraktiviteten för en ort, utvecklar och säkerställer en levande landsbygd. Besöksnäringen huserar enorm kompetens i form av företagare som berikar Dalarna med engagemang och innovation – som utvecklar och tar regionen framåt, skapar skatteintäkter och tillväxt. Den skapar också många förstagångsjobb, som för samman människor och kulturer och bidrar till ökad integration. 

Nu är knäckfrågan om besöksnäringen även framgent kan bevara den här viktiga funktionen som samhällsbyggare.

Ett skriande och alltmer akut problem stavas nämligen kompetensbrist. Det finns ett enormt behov av väl- och högutbildad personal. Under pandemin har många tvingats byta bransch och det är nu en stor utmaning att locka dem tillbaka. 

Vad behöver göras?

  • Vi behöver vårda och utveckla befintlig arbetskraft. Exempelvis genom att skapa mer attraktiva karriärvägar- och möjligheter samt aktivt arbeta med att vara attraktiva arbetsgivare.
  • Vi behöver säkerställa att branschutbildningar finns i Dalarna, man ska inte behöva lämna regionen för utbildning.
  • Fler företag behöver ta ansvar och engagera sig, exempelvis genom att erbjuda praktikplats och delta i branschråd för olika utbildningar.
  • Vi behöver bättre matcha och stötta arbetssökande ungdomar och nyanlända för att hitta det första jobbet och komma in på arbetsmarknaden.

Under och efter pandemin har intresset för att besöka Dalarna skjutit i höjden. Besökarna vill boka, men vad ska de boka om företagen inte har personal nog att hålla verksamheten igång? 

När pandemin nu har lättat arbetar vi extra hårt för att stödja företagen och skapa en hållbar besöksnäring som är attraktiv för både besökare och medarbetare. Vi arbetar också med att föra branschens talan i flera olika forum, för att näringens perspektiv alltid ska finnas representerat. 

Det är till stor del tack vare vår starka besöksnäring som vi har fantastiska skidspår, vandrings- och cykelleder runt knuten. Vi kan gå på konserter och utställningar här hemma i Dalarna, äta gott på favoritrestaurangen eller ladda för helgen med lokala produkter från en mysig gårdsbutik. 

Besöksnäringen och dess företag är otroligt viktiga för Dalarnas sociala hållbarhet. Fler behöver se, inse och agera för att det blir så även fortsättningsvis. För det är en viktig del i framtidens pussel för ett levande Dalarna.

Centerpartiet står upp för Sveriges landsbygder

Centerpartiet vill ha en levande svensk landsbygd där människor trivs och känner sig trygga i sin vardag. Villkoren ska vara likvärdiga och rättvisa med de som bor i våra städer. Det här är en välkänd problematik som Centerpartiet brottats med i mer än 110 år, men som andra partier ofta missar eller aktivt väljer att förbise. 

Senast blev det tydligt när regeringen i sin budget valde att prioritera den dyra och ineffektiva ”familjeveckan” framför angelägna investeringar i våra landsbygder. Vi är även kritiska till andra riksdagspartier, såsom Sverigedemokraterna, som gärna talar sig varm för landsbygden, men som inte lägger en krona mer än regeringen på bredbandsutbyggnad. Detta trots att snabbt internet ofta lyfts fram som den enskilt viktigaste insatsen för att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet. 

Bredbandsutbyggnaden är ett konkret exempel där regeringen misslyckats med sin landsbygdspolitik. Inte nog med att de missade sitt mål till 2020. Mer än hälften av Sveriges regioner uppger att de förmodligen inte heller kommer att nå nästa mål, som går ut på att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband år 2025.

Centerpartiet har länge drivit på för ett högre tempo och ökade satsningar på landets bredbandsutbyggnad. Vi vill dubbla regeringens satsning på bredbandsutbyggnad nästa år till totalt 3,4 miljarder under de kommande tre åren för att bygga ut bredband på landsbygden.  

Vid sidan om bredbandsutbyggnad vill vi sänka skatterna och minska krånglet för landets småföretag, även det är bra för landsbygden. Vi vill även göra stora satsningar på landsbygdens vård, rättsväsende och transporter:

  • För en tryggare vård på landsbygden lägger vi 1,1 miljarder årligen på fler läkare och mer personal till vårdcentraler i glesbebyggda delar av landet. Vi satsar även 300 miljoner kronor per år för fler ambulanser till glest befolkade områden med syftet att korta responstiden.
  • Vi lägger extra resurser till rättsväsendet på landsbygden. Det är på tiden att intensifiera det brottsbekämpande arbetet mot stölder runtom i vårt land. 
  • På landsbygdens vägar satsar vi 400 miljoner kronor mer är regeringen per år för stärkt underhåll, bättre vägbelysning och ökat driftbidrag för plogning. Vi gör även en riktad satsning på landsbygdens mackar, för att de ska kunna möta kostsamma myndighetskrav som en liten mackägare har svårt att bära.
  • Centerpartiet avsätter 3 miljarder kronor mer än regeringen till landsbygdsprogrammet. Detta, för att stärka jordbrukets konkurrenskraft och skapa en hållbar framtid för Sveriges landsbygd. 
  • Centerpartiet avsätta även 300 miljoner i budgeten för att rädda de hundratals mackar på landsbygden som kan tvingas lägga ned, till följd av nya krav om renoveringar av tankar och rör.
      

Det här är bara några exempel på Centerpartiets förslag för att hela landet ska leva. Även deras behov måste ha ett politiskt svar. Och det har Centerpartiet.  

Många goda skäl att bruka skogen

Skogen – mitt i samhällsdebattens centrum.

Skogen befinner sig mitt i samhällsdebatten, det är spännande! Mycket är unikt med den svenska skogen, till exempel att hälften av den ägs av privatpersoner som oss. Vi har ofta ett annat jobb vid sidan av skogsbruket. Vi är ekonomer, sjuksköterskor, bönder, konsulter och snickare – och skogsägare. Vi har full respekt för att många tycker och tänker om skogens framtid, det är ju inte så konstigt, den finns runt om oss och är fullt tillgänglig för alla, vilket i sig är fantastiskt.

Vi är skogsbrukare, vårt mål är att skogen ska ge en bra avkastning idag, men samtidigt vara ännu mer värdefull för kommande generationer. Det finns många goda anledningar att bruka sin skog, och nästan alla skogsägare har nog en egen vision. Men här kommer några goda skäl till varför skogsbruket är viktigt både för Sverige och de bygder vi lever i.

Klimatet är vår största utmaning och växande skog är en av de bästa lösningarna för att möta problemet. Fotosyntesen gör att träden binder kol, ungefär som en koldioxiddammsugare. Mest kol binds när träden växer som mest, i deras medelålder. Ett aktivt skogsbruk, där träden binder kol och sen avverkas och ersätts med nya träd, är ett bra sätt att möta klimatförändringarna.

Skogen som avverkas blir till klimatsmarta produkter. Skogsbruket är en förutsättning för fantastiska höghus i trä, för din renovering av verandan, och för hållbara kemikalier eller textilier med skogen som bas. Vårt samhälle gör en resa, bort från plast och betong – mot förnybara alternativ, här spelar den svenska skogen en avgörande roll.

Skog som brukas aktivt är ofta en skog som människor uppskattar att röra sig i. En gallrad tallskog med raka stammar och långt siktdjup kan vara perfekt för en löptur eller lingonplockning. En vacker gammal granskog med mosstäcke och gamla stubbar gömmer ofta höstens trattkantareller. Tittar du noga runt dig hittar du säkert spår efter skogsbruket. En dag kommer kanske skogen att avverkas, och sedan växer ny skog upp.

Vi jobbar hela tiden med att ta hänsyn till de djur och växter som lever i våra skogar. När vi brukar skogen lämnar vi både frivilliga avsättningar, alltså områden som vi inte brukar alls, och generell hänsyn vid avverkningar. Det är till exempel de höga stubbar du kan se på ett hygge, eller grupper av träd som får stå kvar. Flera viktiga indikatorer för skogens miljötillstånd pekar åt rätt håll, samtidigt finns såklart mycket kvar att göra.

Sist, men inte minst, skog som brukas skapar jobb och utveckling i hela landet. Skogen är en enormt viktig exportnäring för Sverige, samtidigt skapar den jobb här hos oss. Vi sköter skogen genom plantering, röjning och gallring, vi avverkar, bygger skogsbilvägar, köper konsulttjänster, transporterar virke och mycket annat. De allra flesta av dessa tjänster utförs av människor som bor, verkar och betalar skatt lokalt. På många orter finns också industrier som förädlar trä. Allt detta är ibland helt avgörande för bygder där jobb och utveckling är en bristvara.

Vi är stolta över det bidrag våra skogar ger och fortsätter gärna samtalet om hur vi kan skapa ett hållbart samhälle, baserat på förnybara råvaror. Det är inte omöjligt och Sverige har alla möjligheter att vara ett föredöme, men det förutsätter en god diskussion om nyttan med att bruka våra skogar.

SD: Ge mer till pensionärerna – 1000 kr mer i månaden

Onsdagen den 29 september presenterade Sverigedemokraterna vår pensionsreform Tusenlappen – 1000 kronor mer i månaden för en vanlig pensionär.

Skälet är enkelt; det svenska pensionssystemet är vårt viktigaste sociala skyddsnät. Det finns där för att ge alla svenska medborgare en trygg och värdig ålderdom. Det har man misslyckats med. Efter årtal av underfinansiering från både röda och blåa regeringar är pensionerna i desperat behov av förstärkning.

För att lösa detta lanserar vi reformen Tusenlappen. Budskapet är enkelt – 1000 kronor mer i månaden för en genomsnittlig pensionär. Reformen kommer innebära högre pensioner, ökad rättvisa och mer frihet.

Tusenlappen vilar på fem grundläggande principer:

1. Den ska omfatta nuvarande och framtida pensionärer.

2. Det ska löna sig att arbeta.

3. Kostnaden ska bäras av staten.

4. Reformen ska omfatta hela systemet och höja samtliga pensioner.

5. Den ska vara enkel och tydlig att förstå.

Utöver Tusenlappen föreslår vi också en rad andra förslag:

Vi föreslår en höjning av garantipensionen för de mest utsatta med 500 kronor i månaden. Vi vill införa en allemanspension, en sparform som ska vara fördelaktig för alla oavsett inkomst. Vi vill sänka avgifterna på ISK och uppmuntra eget sparande.

Det kostar givetvis pengar att genomföra en så pass omfattande reform. Tusenlappen beräknas kosta närmare 25 miljarder kronor. Vi kan tänka oss att finansiera hela reformen genom att skära ned på det svenska biståndet. Idag spenderar vi årligen över 50 miljarder kronor på ett ineffektivt bistånd där pengarna i värsta fall går till korrumperade regimer och diktaturer.

Vårt förslag att halvera nivån i det internationella biståndet innebär en besparing som med god marginal täcker kostnaden för hela Tusenlappen. Vi prioriterar svenska skattemedel till svenska medborgare och deras pensioner framför internationellt bistånd med tveksam nytta.

Ensidig bild av skogsbruket ökar polariseringen

I veckan sändes det första avsnittet av SVT:s nya programserie Slaget om skogen. I programmet sätts produktion mot miljö, jakten på råvara ställs mot biologisk mångfald.

Att skogsprodukter behövs i klimatomställningen som ersättning för fossila produkter är nog de flesta överens om. Byggande i trä förknippas oftast med något positivt, rustika trägolv är mer modernt än någonsin och innovationer som viskos och cellulosabaserad plast ses som framtiden.
Samtidigt finns en debatt kring avvägningen mellan att avverka skogen eller låta den stå kvar, för att gynna biologisk mångfald och binda koldioxid. I Slaget om skogen framstår det som att det finns två sidor som står i direkt motsats till varandra i debatten, och som står för två totalt olika sätt att bruka skogen. Att det svenska skogsbruket är betydligt mer varierat än så framgår inte.

I Sverige har vi en världsunik mångfald i skogsägandet. Bara i Dalarna finns tusentals privata skogsägare som alla har sina mål och intressen med att äga skog. Det kan handla om jakt, rekreation eller intresse för naturvård, i kombination med virkesproduktion som en del av ett pensionssparande till exempel. Olika mål med skogsägandet ger olika skogsskötsel och i dag skapas unga skogar som är mycket mer variationsrika än gårdagens, något som vi på Skogssällskapet ser tydligt hos våra kunder.

Sedan 1990-talet har skogsbruket gått igenom ett paradigmskifte när det gäller naturhänsyn och variation i brukandet. Det är fortfarande skogarna som planterades innan dess som är våra uppväxta skogar och som nu avverkas. Här finns gott om monokulturer av jämngamla granar, där lövträden bekämpades med kemikalier.

Det tar tid att se den förändring som har skett i skogen. Hos våra kunder ökar mängden död ved, andelen lövträd och tall. En mosaik av mindre skogsfastigheter i landskapet ger också en variation som återspeglar mångfalden i skogsägandet.

I debatten saknas, som så ofta, flera perspektiv. Vi tycker att det är dags att visa att Sveriges skogar består av betydligt mer variation än vad som kommer fram i debatten, där både tillväxt och biologisk mångfald är en del av målbilden.