Ett bristande ledarskap
Alla demokrater vet att en levande demokrati behöver olika röster, samtal och idéutbyte mellan mänskor, flera partier som organiserar våra värderingar och intressen och ett gränsöverskridande samarbete kring det som förenar de flesta mänskor. Att kunna skapa konstruktiva och framåtsyftande kompromisser är nödvändigt för att vi skall kunna hantera olika problem och konflikter och bygga ett allt bättre och hållbarare samhälle.
Jag har tidigare i denna tidning argumenterat för en ökad samverkan mellan olika partier, ideella rörelser och lokala företagare för att kunna läsa de stora behoven och bristerna hos landsbygdens service samt boende-och arbetsmarknad. Det finns en fungerande samverkan mellan exempelvis kommunerna efter E45 och Inlandsbanan som ju är två fundamentalt viktiga kommunikationsleder i hela Inlandet. Det räcker dock inte.
Det som fortfarande saknas är en kraftfull och enig samverkan mellan Riksdagens partier om de avgörande frågorna för Dalarnas och övriga inlandsläns framtid. Det gäller inte minst kommunikationerna, den grundläggande servicen, utbildningen, sjukvården, naturresursernas användning och de finansiella strukturfrågorna som exempelvis skatteutjämningen.
Kommunikationerna borde vara enkelt att komma överens om. Bättre järnvägar, vägar och IT-nät gynnar ju alla parter i samhället – både bofasta och de många besökarna. Det gäller även merparten av den grundläggande servicen som livsmedel, post- och bankservice samt drivmedelsförsäljning. Kring skatteutjämningen, sjukvården och utbildningen är det sämre beställt med samsynen. På dessa områden måste politikerna tona ned sina särartslösningar, sluta gräla om det mindre väsentliga.
Utan en stark, enig och uthållig front för viktiga framtidssatsningar och mot intressen som ofta nedvärderar behovet av en väl fungerande och utvecklingsinriktad landsbygd går det inte att bryta de allt större klyftorna mellan stad och land, särskilt norr om Mälardalen.
För att lyckas med att på allvar stärka landsbygden, där pandemin gett oss en oväntad gratishjälp, behövs partipolitisk enighet om de viktigaste frågorna. Det fordrar i sin tur ett utvecklat och gemensamt ledarskap. Kanske är bristen på ett sådant vår avgörande nackdel?
/Ronny Svensson, ledarskribent