Politikerna måste satsa på en skogspolitik som främjar både miljö och produktion!

Skogarna är avgörande för att lösa klimatfrågan. 2021 måste bli året då Sveriges politiker går från utredningar till beslut som visar förtroende för skogsbrukets förmåga att både öka produktionen och främja biologisk mångfald. Stark äganderätt och långsiktiga beslut behövs i ett skogsland där 60 procent av virkesvolymen levereras av skogsägande familjer.

Inför det nya året har vi väl alla samma önskan – att pandemin ska klinga av och livet återgå till det normala. Men ur det gamla grekiska ordet pandemi, som betyder hela folket, väcks också önskan att erfarenheten ska bestå: Hela mänskligheten hör ihop. Vi delar ansvaret även för ödesfrågan om klimatet. Först när vi hejdar uppvärmningen av atmosfären, kan vi rädda livsbetingelserna för allt levande på vår planet. Här spelar skogarna en nyckelroll.

FNs klimatpanel IPCC konstaterar att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är förfärande hög. Höljet kring Jorden förlorar därmed sin förmåga att släppa ut planetens värme i rymden. Temperaturen stiger, isarna smälter, naturen förändras och på sikt hotas själva livet.

I januari är det två år sedan fyra riksdagspartier i bred politisk överenskommelse skapade nuvarande regeringsunderlag. Januariavtalet formulerar en politik för miljö, klimat och stärkt utveckling av landsbygd och bioekonomi. 2020 blev utredningarnas år. Skogsutredningen lämnade sitt betänkande. Utredningen om artskyddförordningen startade. Inom myndigheter pågick översyn av regler och råd.

Under 2021 är det dags att leverera. Januariavtalet tycks inse sambanden mellan trygg privat äganderätt och drivkraft för hållbart skogsbruk som klarar både ökad virkesproduktion och ansvar för biologisk mångfald. Stora bidrag till Sveriges klimatarbete kommer från skogarna: Råvaror som kan ersätta fossila material i byggande, bränslen, textilier och det som idag är plast. Växande friska träd som under cirka hundra år tar upp koldioxid, lagrar kol och frigör syre till atmosfären. Klart konstaterar forskningsinstitutet Skogforsk att för Sverige är skogssektorn det ojämförligt bästa redskapet för att minska koldioxidutsläppen.

Rådande svenska skogspolitik, som brukar sammanfattas i frihet under ansvar, har de senaste åren undergrävts av tillkommande EU-direktiv och myndighetsinitiativ. Skogsägare som varsamt har utvecklat höga naturvärden, har berövats sin skog, många gånger utan ersättning. Så kan det inte få fortsätta. 

Naturvård är en investering och en del av skogsföretagandet. Avsättningar där mark inte alls brukas måste vara frivilliga – annars ska staten betala, genom ekonomisk ersättning eller annan mark. Myndigheters olika tolkningar – och onödigt tillspetsad debatt – skapar i dag ett kaos som är absolut kontraproduktivt. Det finns skogsägare inte vågar främja artrikedom eller spara gammal skog, inför risken att förlora sin skog.

Det är dags för svenska politiker att ta djupa andetag, orka se helhet och hitta tillbaka till en skogspolitik som främjar både miljö och produktion. När klimatfrågan ställs på sin spets, är det nödvändigt att begripa att också produktionen bärs av miljöansvar. När skogarna ska öka både virkesleveranser och artrikedom, måste vi skogsägare veta vilka spelreglerna är och att de står sig.

Innerligt önskar jag att 2021 kommer med god hälsa och sund skogspolitik. Att 2021 är Friluftslivets år passar som hand i handsken. Vi skogsägare välkomnar er alla ut i våra skogar! Berätta sedan gärna om skönheten och om skogarnas rika möjligheter.

/Karin Perers, Mellanskogs ordförande

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Solenergi kan producera minst 10 procent av den svenska elen

Solenergin står bara för 1 procent av den svenska elproduktionen, och vi ligger rejält efter länder med ungefär samma solinstrålning. Nu behöver reglerna ändras, så att storskalig utbyggnad av solenergi, likt Sahlins Struts stora solcellsanläggning på sitt tak i Borlänge, kan ta fart i resten av Dalarna och övriga landet.

Klimatomställningen kommer att kräva storskalig elektrifiering. Sverige behöver all fossilfri el vi kan producera och ju mer förnybar sådan desto bättre.

Sverige har över 8 miljoner byggnader – 440 000 av dem finns i Dalarna – och över 400 miljoner kvadratmeter takyta som kan användas till elproduktion, och vi har knappt börjat använda fasaderna alls.

Med solceller på tak och fasader kan förnybar energi produceras direkt där elen används och hjälpa till att avlasta de hårt belastade elnäten. Större solparker kan ge nytt liv till mark från nedlagda industrier eller gruvor, eller kombineras med till exempel betesmark.

Solenergi har potential att producera minst 10 procent av den svenska elen, men står i dag bara för 1 procent. Det kan jämföras med 3 procent i Danmark, 5 procent i Nederländerna och närmare 10 procent i Tyskland.

Med teknikutveckling inom batterier, vätgas och bränsleceller öppnas dessutom nya möjligheter till lagring och hantering av solljusets variationer. Om Sverige fick liknande villkor som Danmark och Nederländerna skulle ytterligare 70 miljarder satsas på solel i Sverige, visar en rapport som Svensk Solenergi varit med om att ta fram. I stället gör svenska regler och skatter det svårare och dyrare att investera här.

Nu behöver vi börja använda den potential som solenergin ger oss, där tre enkla steg kan tas redan nu. Både lokala initiativ, näringsliv och politik, här i Dalarna och på riksnivå, kan göra skillnad.

1.Avskaffa straffskatten på större solinvesteringar. Den 1 juli höjdes gränsen för skatt på egenanvänd el, men skatten ligger kvar på anläggningar som är större än ungefär fyra ladugårdstak.

2.Utnyttja EU-reglernas möjlighet till undantag från energibeskattning. I dag använder Sverige bara undantaget för vissa branscher, men även fastigheter inom exempelvis handel, logistik och tjänstesektorn skulle kunna bidra stort till klimatomställningen.

3. Möjliggör maximal lokal användning av solenergi. Slopa kravet på nätkoncession för överföring av el mellan en fastighetsägares intilliggande fastigheter. Här finns redan direktiv från EU om så kallade energigemenskaper, som Sverige bör implementera snarast.

Sverige står nu mitt i coronakris, ekonomisk kris, klimatkris och elkris. På vägen ur dem har vi vår stora chans att ställa om till bättre hållbarhet. Då har vi inte råd att avstå från solenergin, vare sig i Dalarna eller i övriga landet.

Så kan det hållbara jordbruket växa i Dalarna

Sveriges mål är att andelen ekologisk jordbruksmark år 2030 ska vara 30 procent. För Dalarna var den siffran förra året 31 procent, så länet är en viktig föregångare. Och de bönder som redan ställt om gör en stor miljöinsats. De säger nej till naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, de använder odlingsmetoder som ökar den biologiska mångfalden och samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser. De är vardagens miljöhjältar.

De KRAV-certifierade bönderna, som i Dalarna står för 64 procent av den ekologiska jordbruksmarken, går dessutom ännu längre, bland annat med åtgärder för att motverka övergödning och en striktare reglering av tungmetaller.

Ska vi klara att ställa om till en hållbar livsmedelsproduktion behöver vi minska matsvinnet och äta mindre kött. Den mat vi producerar behöver tas fram med långsiktigt hållbara metoder, och då spelar även ekologiska och KRAV-märkta djur en viktig roll.

Förra året var 22 procent av alla kor och får i Dalarna godkända enligt KRAV. Genom att öka andelen kan bönderna och deras betande djur bidra till öppna landskap med fler växter, blommor, bin, insekter och fåglar, vilket är avgörande för stabiliteten i våra ekosystem och gör oss bättre rustade att klara torka och skyfall i klimatförändringarnas spår.

Djur ska hanteras på ett bra sätt, och med KRAV-certifiering uppfylls en rad tuffa krav för djurens välfärd. Kraven sträcker sig utöver svensk lagstiftning med exempelvis större stallytor och längre utevistelse. Lantbrukare som inte sköter sig blir av med sin KRAV-certifiering.

Ekologiska och KRAV-certifierade bönder tar ett stort ansvar för att trygga en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning. Men om vi ska klara de stora utmaningarna som klimatförändringen, en minskad artrikedom och kemikalier i miljön måste vi arbeta tillsammans.

Här kan butiker och konsumenter i Dalarna bidra genom att prioritera hållbarhet. Varje val av svenska, närproducerade, ekologiska och KRAV-märkta varor tar oss ett steg närmare en hållbar framtid.

Den offentliga sektorn köper in livsmedel för 10 miljarder kronor om året, och varje dag serveras det 3 miljoner måltider i vård, skola och omsorg. Sveriges mål är att andelen ekologiska livsmedel ska vara 60 procent i offentlig sektor år 2030. Förra året var den siffran 38 procent. Här finns stora möjligheter för den offentliga sektorn i Dalarna att gå före.

Det enda sättet att lösa de globala utmaningarna är att göra det tillsammans. Butiker, konsumenter, bönder och den offentliga sektorn i Dalarna kan gemensamt bidra till ett hållbart och livskraftigt svenskt jordbruk.

Så hjälps vi åt att undvika skogsbränder i Dalarna

Sommaren 2018 gick till historien som en av de varmaste och torraste någonsin. Glassförsäljningen slog rekord, men värmen ledde också till svårsläckta skogsbränder på många håll i landet. Hur det blir i år vet vi inte, men det är viktigt att skogsägare, skogsentreprenörer och allmänhet i Dalarna är förberedda.

Våra uppmaningar till alla privata och offentliga skogsägare i Dalarna är:

–  Se över dina skogsvägar. Röj bort sly så att skogsbilvägarna hålls öppna och skapar naturliga brandgator i landskapet. Även mossa i mitten av vägen bör tas bort.

– Röj bort sly nära bostäder. Skydda byggnader genom att hålla växtligheten på avstånd från husväggarna.

– Skapa nätverk med grannar, andra skogsägare och med föreningslivet, som orienterare, ridklubbar eller andra som är aktiva i området. Tillsammans kan man hjälpas åt att hålla koll och – om olyckan är framme – snabbt larma om skogsbrand.

Sedan den stora branden i Västmanland 2014 har skogsbruket jobbat extra hårt med utbildning av de entreprenörer som jobbar i skogen. Till exempel är gnistbildning från skogsmaskiner en potentiell fara när marken är torr och därför är tydliga rutiner viktigt.

På sikt behöver vi som äger och brukar Sveriges skogar sköta skogen så att brandrisken minskar, till exempel genom att öka lövinblandningen och anlägga lövskogsbarriärer mot bebyggelse. Den högre luftfuktigheten i en lövskog dämpar och saktar ner en brand.

Slutligen har även du som rör dig i naturen och njuter av vår unika allemansrätt ett stort ansvar att agera ansvarsfullt. Våra tips till dig är:

– Håll dig uppdaterad via länsstyrelsens och kommunens hemsidor om vad som gäller kring eldning i din kommun, innan du packar väskan med grillkorv och går ut i skogen.

– Släng aldrig fimpar, släck dem noggrant och ta med dem tillbaka i en burk eller liknande.

– Lämna inget glas i skogen, det kan fungera som förstoringsglas för solens strålar och orsaka brand.

– Larma omedelbart om olyckan skulle vara framme.

Tillsammans kan vi hjälpas åt att minska risken för skogsbränder i Dalarna.

Påverka kyrkan med Din röst!

Den 19 september är det dags för val i Svenska kyrkan. Du som är medlem får välja på lokal nivå, stiftsnivå och riksnivå – tre val alltså. Centerpartiets grundpelare är varje människas lika värde. Den grundpelaren vilar även kyrkan på.

Om Du väljer att lägga Din röst på Centerpartiet i årets val kan Du göra det i förvissning om att samma värdering gäller alla veckans dagar, inte bara på söndagar! Kyrkan står som en garant mitt i byn, i glädje och i sorg. I kriser, stora som små, väcks behovet att ha en plats att samlas på som skänker lugn och trygghet.

Vi vill att våra små landsortskyrkor ska vara tillgängliga och öppna i samma utsträckning som de större kyrkorna i tätorterna. Vi vill att församlingsverksamheten har högsta prioritet när budgeten fördelas.

Det är i församlingen som de grundläggande uppgifterna kan och ska utföras. Ansvaret att undervisa i kristen tro och lära ligger i mycket större grad än tidigare på kyrkan. Därför är det viktigt att det satsas på barn och familjegrupper liksom på konfirmandverksamhet.

Jag och övriga som kandiderar för Centerpartiet lovar att göra vårt bästa för att dessa verksamheter ska få tillräckliga resurser för att bedriva sin viktiga uppgift. Din röst i valet den 19 september kan bli avgörande för hur vi lyckas!

Ett samtal kan skapa en avgörande skillnad

Inne i det andra året av pandemin ser vi ett fortsatt ökat tryck på till exempel stödlinjer i fråga om psykisk ohälsa. Många har utstått stora påfrestningar under pandemin, och konsekvenserna på sikt är svåröverskådliga.

Vi vet av erfarenhet att psykisk ohälsa samt våld i nära relationer och social utsatthet tenderar att öka i samband med samhällskriser. Pandemins fysiska distansering och annan långvarig påfrestning gör det svårt att upprätthålla sociala skyddsnät, hälsosamma vanor och i förlängningen känslan av mening i tillvaron. På det följer oro, ångest, depressioner och i värsta fall tankar om självmord.

Samhället har ställts inför en stor existentiell utmaning när livet hotas samtidigt som våra möjligheter att vara närvarande och stötta varandra som vi vill i kriser har begränsats. Såväl barn och unga som vuxna lider av nedstämdhet eller ofrivillig ensamhet, och kan ha svårt att se meningen med livet. Många har blivit arbetslösa, tvingats ställa in viktiga planer i livet eller förlorat närstående med begränsade möjligheter att ta farväl och få stöd i sorgearbetet.

Detta är inte nytt. Det unika är att det händer så många samtidigt, i en hel värld.

Studier visar att andelen självmord inte ökade under pandemins första månader i höginkomstländer som Sverige. Forskarna betonar dock vikten av att arbeta förebyggande och följa utvecklingen noga. I en internationell studie där forskarna sammanställt över 200 befolkningsstudier över den psykiska hälsan före och under covid-19-pandemin hade andelen i befolkningen som hade tankar om att ta sitt liv ökat från 5,8 % 2017/2018 till 11 % under pandemin.

Vid studier av hälsan hos personer med covid-19-diagnos fann forskarna att hela 33,6 % hade neurologiska eller psykiatriska diagnoser inom sex månader efter infektionen. Av dem som intensivvårdats hade nästan hälften fått en sådan diagnos inom sex månader. De vanligaste besvären var ångest (17 %) och nedstämdhet (14 %).

För att främja människors psykiska och existentiella hälsa, och minska risken för självmord i spåren av pandemin, krävs omfattande insatser och ekonomiska resurser på alla politiska nivåer. Samtidigt måste de direkta effekterna hanteras här och nu. Hälso- och sjukvården kommer att möta stora behov av terapi och traumabehandling, men glöm inte den skillnad du själv kan göra!

För en person som brottas med livets mening kan en medmänniska betyda enormt mycket. Genom att våga fråga hur människor i vår närhet mår, och att våga lyssna, kan vi skapa styrka att ta sig igenom svårigheterna. Det kan vara tunga samtal men vår erfarenhet är att de kan komma att handla lika mycket om livet som om döden. Tack vare sådana uppriktiga samtal vågar många söka också annan hjälp.

För den som saknar någon att prata med finns vi. Som civilsamhällesorganisationer nås vi även under semesterperioden. Vi vill möta hopplöshet, maktlöshet och ensamhet med närvaro, medkänsla och hopp. Vi finns bara några knapptryckningar bort.