Politikerna måste satsa på en skogspolitik som främjar både miljö och produktion!

Skogarna är avgörande för att lösa klimatfrågan. 2021 måste bli året då Sveriges politiker går från utredningar till beslut som visar förtroende för skogsbrukets förmåga att både öka produktionen och främja biologisk mångfald. Stark äganderätt och långsiktiga beslut behövs i ett skogsland där 60 procent av virkesvolymen levereras av skogsägande familjer.

Inför det nya året har vi väl alla samma önskan – att pandemin ska klinga av och livet återgå till det normala. Men ur det gamla grekiska ordet pandemi, som betyder hela folket, väcks också önskan att erfarenheten ska bestå: Hela mänskligheten hör ihop. Vi delar ansvaret även för ödesfrågan om klimatet. Först när vi hejdar uppvärmningen av atmosfären, kan vi rädda livsbetingelserna för allt levande på vår planet. Här spelar skogarna en nyckelroll.

FNs klimatpanel IPCC konstaterar att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är förfärande hög. Höljet kring Jorden förlorar därmed sin förmåga att släppa ut planetens värme i rymden. Temperaturen stiger, isarna smälter, naturen förändras och på sikt hotas själva livet.

I januari är det två år sedan fyra riksdagspartier i bred politisk överenskommelse skapade nuvarande regeringsunderlag. Januariavtalet formulerar en politik för miljö, klimat och stärkt utveckling av landsbygd och bioekonomi. 2020 blev utredningarnas år. Skogsutredningen lämnade sitt betänkande. Utredningen om artskyddförordningen startade. Inom myndigheter pågick översyn av regler och råd.

Under 2021 är det dags att leverera. Januariavtalet tycks inse sambanden mellan trygg privat äganderätt och drivkraft för hållbart skogsbruk som klarar både ökad virkesproduktion och ansvar för biologisk mångfald. Stora bidrag till Sveriges klimatarbete kommer från skogarna: Råvaror som kan ersätta fossila material i byggande, bränslen, textilier och det som idag är plast. Växande friska träd som under cirka hundra år tar upp koldioxid, lagrar kol och frigör syre till atmosfären. Klart konstaterar forskningsinstitutet Skogforsk att för Sverige är skogssektorn det ojämförligt bästa redskapet för att minska koldioxidutsläppen.

Rådande svenska skogspolitik, som brukar sammanfattas i frihet under ansvar, har de senaste åren undergrävts av tillkommande EU-direktiv och myndighetsinitiativ. Skogsägare som varsamt har utvecklat höga naturvärden, har berövats sin skog, många gånger utan ersättning. Så kan det inte få fortsätta. 

Naturvård är en investering och en del av skogsföretagandet. Avsättningar där mark inte alls brukas måste vara frivilliga – annars ska staten betala, genom ekonomisk ersättning eller annan mark. Myndigheters olika tolkningar – och onödigt tillspetsad debatt – skapar i dag ett kaos som är absolut kontraproduktivt. Det finns skogsägare inte vågar främja artrikedom eller spara gammal skog, inför risken att förlora sin skog.

Det är dags för svenska politiker att ta djupa andetag, orka se helhet och hitta tillbaka till en skogspolitik som främjar både miljö och produktion. När klimatfrågan ställs på sin spets, är det nödvändigt att begripa att också produktionen bärs av miljöansvar. När skogarna ska öka både virkesleveranser och artrikedom, måste vi skogsägare veta vilka spelreglerna är och att de står sig.

Innerligt önskar jag att 2021 kommer med god hälsa och sund skogspolitik. Att 2021 är Friluftslivets år passar som hand i handsken. Vi skogsägare välkomnar er alla ut i våra skogar! Berätta sedan gärna om skönheten och om skogarnas rika möjligheter.

/Karin Perers, Mellanskogs ordförande

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Så kan dalakommunerna få fler att starta eget

Invånarna i Dalarna gillar att starta företag. Under årets första tre kvartal registrerades 1 241 nya företag i Dalarna, en ökning med 7 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Varje nystart är viktig, eftersom fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Nu gäller det alltså att arbeta för att så många nykläckta verksamheter som möjligt växer sig långsiktigt livskraftiga, samtidigt som fler uppmuntras att ta steget och göra verklighet av sina företagardrömmar.

I Sverige finns runt en miljon företag, varav de allra flesta är småföretag med upp till nio anställda. I år har rekordmånga nya företag fötts i landet – inte sedan 2011 har vi sett så många företagsregistreringar under årets första tre kvartal. Man skulle kunna tro att den starka uppgången är dopad av ett coronapräglat 2020 med låg aktivitet, men så är det inte. Tvärtom var även fjolåret ett starkt företagsstartarår, med över 70 000 nya företag.

Det är hoppfullt att företagsamheten spirar i såväl landet som i länet, trots pandemin. Om återhämtningen nu ska bli bärkraftig är det småföretagen vi måste satsa på. Dalarna får nämligen ett bredare och mindre sårbart näringsliv om jobben inte hänger på ett fåtal stora arbetsgivare.

Den goda nyheten är att vi vet att många människor funderar på att bli företagare. Var tredje svensk drömmer om att starta eget, visar den Sifoundersökning vi gör varje år. Bland unga i åldern 18–29 år vill så många som varannan bli egen företagare. Här finns alltså en enorm potential! Jag möter varje år tusentals företagare och vill lyfta fram tre saker som kommunpolitiker i Dalarna bör fokusera på för att ta tillvara den potentialen:

1. Stötta småföretagens digitalisering Det har aldrig varit enklare att starta och driva företag, tack vare dagens smarta teknik. Se till att alla Dalarnas företagare kan nyttja digitaliseringens möjligheter fullt ut, exempelvis genom rådgivning och tillgång till stabilt bredband överallt i länet.

2. Stärk samverkan mellan myndigheter och företag En god och konstruktiv dialog gynnar länets utveckling och tillväxt. Skapa lokala forum där beslutsfattare och näringsliv kan mötas, uppmuntra dialog och lyssna på företagarnas värdefulla tankar.

3. Satsa på mentorer och nätverkande Det finns en guldgruva av idéer och företagsamhet att fånga upp hos människor som drömmer om ett eget företag, inte minst studenter och nya svenskar. En fast hand att hålla i kan hjälpa dem förbi onödiga fallgropar. Erbjud dem som vill bli småföretagare en lokal mentor som kan bidra med nätverk och erfarenhet.

Att skapa fler livskraftiga och välmående företag i Dalarna sker inte över en natt. Det kräver ett aktivt och långsiktigt arbete där den egna kommunen är en avgörande nyckel. Därför har kommunpolitiker allt att vinna på att ge människor som drömmer om att driva företag bästa möjliga förutsättningar att våga och vilja ta det steget.

En påhittad klimatkris – vindkraften är helt onödig

På 70-talet skrämde Staffan Westerberg småbarn med Storpotäten och andra påhittade figurer i sitt program Vilse i Pannkakan. På samma sätt försöker nu en grupp ”kliamtförståsigpåare” med agronomen Rockström i spetsen skrämma Dalarnas befolkning och beslutsfattare till en fortsatt vindkraftutbyggnad för att avvärja en inbillad klimatkris. (Dalabygden to 28 oktober). Och naturligtvis är det alltid bråttom. Det har det varit de senaste 30 åren……

Vindkraft är inte en hållbar energikälla, och de vindkraftverk som byggts räddade inte Gävle från översvämningar. Det framstår som en alltmer meningslös satsning, något som gått upp för de som bor i Dalarna. Motståndet mot vindkraft ökar som väl är.

Om det påstådda klimathotet har CLINTEL, en organisation med 900 klimatforskare, uttalat sig. Det så kallade SPM, Summary for Policy Makers, som FNs politiskt sammansatta ”forskargrupp” sammanställde nyligen har man analyserat noga, och kommit fram till att mycket är fel eller övertolkat. Några exempel:

Den observerade blygsamma uppvärmningen på en dryg grad sedan mitten av 1800-talet har skett genom en okänd kombination av naturliga förlopp och mänskliga utsläpp av växthusgaser. Förekomsten av extremväder är felaktigt framställt Det finns ingen tydlig trend vad gäller havsisarnas avsmältning Havsnivåökningen tyder inte på någon ”klimatkris” De klimatmodeller som FNs klimatpanel använder kan ifrågasättas

Eftersom klimatmötet i Glasgow inte ger tillträde för personer med avvikande kunskaper och åsikter i klimatfrågan så framstår FNs serie COP-möten som en sluten, icke vetenskapligt grundad religiös rörelse. Tyvärr har den ett oerhört inflytande via massmedia och därmed vilseledda politiker. Den som inte törs diskutera klimatfrågan öppet med andra vetenskapsmän har något att dölja! Öppenhet och transparens är grundbultar i vetenskapliga sammanhang. Den saknas hos FNs klimatpanel, som snarare framstår som en modern form av frimureri.

Att använda en påhittad klimatkris som argument för vindkraftutbyggnad i Dalarna faller med andra ord på sin egen orimlighet. Det föreligger ingen klimatkris. Således behövs inga fler vindkraftverk i Dalarna!

Enormt behov av en hållbar besöksnäring

Hållbarhet är 2020-talets viktigaste begrepp. Med rätta. Att vi tänker, planerar och framför allt agerar hållbart är helt avgörande för framtiden.

Vi ska också komma ihåg att hållbarhet har flera dimensioner; miljömässiga, ekonomiska och sociala. Här är besöksnäringen en otroligt viktig – och ibland tyvärr förbisedd – pusselbit i den sociala hållbarheten. 

För besöksnäringen är en stark medskapare till en livskraftig region. Den skapar arbetstillfällen, bidrar till attraktiviteten för en ort, utvecklar och säkerställer en levande landsbygd. Besöksnäringen huserar enorm kompetens i form av företagare som berikar Dalarna med engagemang och innovation – som utvecklar och tar regionen framåt, skapar skatteintäkter och tillväxt. Den skapar också många förstagångsjobb, som för samman människor och kulturer och bidrar till ökad integration. 

Nu är knäckfrågan om besöksnäringen även framgent kan bevara den här viktiga funktionen som samhällsbyggare.

Ett skriande och alltmer akut problem stavas nämligen kompetensbrist. Det finns ett enormt behov av väl- och högutbildad personal. Under pandemin har många tvingats byta bransch och det är nu en stor utmaning att locka dem tillbaka. 

Vad behöver göras?

  • Vi behöver vårda och utveckla befintlig arbetskraft. Exempelvis genom att skapa mer attraktiva karriärvägar- och möjligheter samt aktivt arbeta med att vara attraktiva arbetsgivare.
  • Vi behöver säkerställa att branschutbildningar finns i Dalarna, man ska inte behöva lämna regionen för utbildning.
  • Fler företag behöver ta ansvar och engagera sig, exempelvis genom att erbjuda praktikplats och delta i branschråd för olika utbildningar.
  • Vi behöver bättre matcha och stötta arbetssökande ungdomar och nyanlända för att hitta det första jobbet och komma in på arbetsmarknaden.

Under och efter pandemin har intresset för att besöka Dalarna skjutit i höjden. Besökarna vill boka, men vad ska de boka om företagen inte har personal nog att hålla verksamheten igång? 

När pandemin nu har lättat arbetar vi extra hårt för att stödja företagen och skapa en hållbar besöksnäring som är attraktiv för både besökare och medarbetare. Vi arbetar också med att föra branschens talan i flera olika forum, för att näringens perspektiv alltid ska finnas representerat. 

Det är till stor del tack vare vår starka besöksnäring som vi har fantastiska skidspår, vandrings- och cykelleder runt knuten. Vi kan gå på konserter och utställningar här hemma i Dalarna, äta gott på favoritrestaurangen eller ladda för helgen med lokala produkter från en mysig gårdsbutik. 

Besöksnäringen och dess företag är otroligt viktiga för Dalarnas sociala hållbarhet. Fler behöver se, inse och agera för att det blir så även fortsättningsvis. För det är en viktig del i framtidens pussel för ett levande Dalarna.

Centerpartiet står upp för Sveriges landsbygder

Centerpartiet vill ha en levande svensk landsbygd där människor trivs och känner sig trygga i sin vardag. Villkoren ska vara likvärdiga och rättvisa med de som bor i våra städer. Det här är en välkänd problematik som Centerpartiet brottats med i mer än 110 år, men som andra partier ofta missar eller aktivt väljer att förbise. 

Senast blev det tydligt när regeringen i sin budget valde att prioritera den dyra och ineffektiva ”familjeveckan” framför angelägna investeringar i våra landsbygder. Vi är även kritiska till andra riksdagspartier, såsom Sverigedemokraterna, som gärna talar sig varm för landsbygden, men som inte lägger en krona mer än regeringen på bredbandsutbyggnad. Detta trots att snabbt internet ofta lyfts fram som den enskilt viktigaste insatsen för att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet. 

Bredbandsutbyggnaden är ett konkret exempel där regeringen misslyckats med sin landsbygdspolitik. Inte nog med att de missade sitt mål till 2020. Mer än hälften av Sveriges regioner uppger att de förmodligen inte heller kommer att nå nästa mål, som går ut på att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband år 2025.

Centerpartiet har länge drivit på för ett högre tempo och ökade satsningar på landets bredbandsutbyggnad. Vi vill dubbla regeringens satsning på bredbandsutbyggnad nästa år till totalt 3,4 miljarder under de kommande tre åren för att bygga ut bredband på landsbygden.  

Vid sidan om bredbandsutbyggnad vill vi sänka skatterna och minska krånglet för landets småföretag, även det är bra för landsbygden. Vi vill även göra stora satsningar på landsbygdens vård, rättsväsende och transporter:

  • För en tryggare vård på landsbygden lägger vi 1,1 miljarder årligen på fler läkare och mer personal till vårdcentraler i glesbebyggda delar av landet. Vi satsar även 300 miljoner kronor per år för fler ambulanser till glest befolkade områden med syftet att korta responstiden.
  • Vi lägger extra resurser till rättsväsendet på landsbygden. Det är på tiden att intensifiera det brottsbekämpande arbetet mot stölder runtom i vårt land. 
  • På landsbygdens vägar satsar vi 400 miljoner kronor mer är regeringen per år för stärkt underhåll, bättre vägbelysning och ökat driftbidrag för plogning. Vi gör även en riktad satsning på landsbygdens mackar, för att de ska kunna möta kostsamma myndighetskrav som en liten mackägare har svårt att bära.
  • Centerpartiet avsätter 3 miljarder kronor mer än regeringen till landsbygdsprogrammet. Detta, för att stärka jordbrukets konkurrenskraft och skapa en hållbar framtid för Sveriges landsbygd. 
  • Centerpartiet avsätta även 300 miljoner i budgeten för att rädda de hundratals mackar på landsbygden som kan tvingas lägga ned, till följd av nya krav om renoveringar av tankar och rör.
      

Det här är bara några exempel på Centerpartiets förslag för att hela landet ska leva. Även deras behov måste ha ett politiskt svar. Och det har Centerpartiet.  

Många goda skäl att bruka skogen

Skogen – mitt i samhällsdebattens centrum.

Skogen befinner sig mitt i samhällsdebatten, det är spännande! Mycket är unikt med den svenska skogen, till exempel att hälften av den ägs av privatpersoner som oss. Vi har ofta ett annat jobb vid sidan av skogsbruket. Vi är ekonomer, sjuksköterskor, bönder, konsulter och snickare – och skogsägare. Vi har full respekt för att många tycker och tänker om skogens framtid, det är ju inte så konstigt, den finns runt om oss och är fullt tillgänglig för alla, vilket i sig är fantastiskt.

Vi är skogsbrukare, vårt mål är att skogen ska ge en bra avkastning idag, men samtidigt vara ännu mer värdefull för kommande generationer. Det finns många goda anledningar att bruka sin skog, och nästan alla skogsägare har nog en egen vision. Men här kommer några goda skäl till varför skogsbruket är viktigt både för Sverige och de bygder vi lever i.

Klimatet är vår största utmaning och växande skog är en av de bästa lösningarna för att möta problemet. Fotosyntesen gör att träden binder kol, ungefär som en koldioxiddammsugare. Mest kol binds när träden växer som mest, i deras medelålder. Ett aktivt skogsbruk, där träden binder kol och sen avverkas och ersätts med nya träd, är ett bra sätt att möta klimatförändringarna.

Skogen som avverkas blir till klimatsmarta produkter. Skogsbruket är en förutsättning för fantastiska höghus i trä, för din renovering av verandan, och för hållbara kemikalier eller textilier med skogen som bas. Vårt samhälle gör en resa, bort från plast och betong – mot förnybara alternativ, här spelar den svenska skogen en avgörande roll.

Skog som brukas aktivt är ofta en skog som människor uppskattar att röra sig i. En gallrad tallskog med raka stammar och långt siktdjup kan vara perfekt för en löptur eller lingonplockning. En vacker gammal granskog med mosstäcke och gamla stubbar gömmer ofta höstens trattkantareller. Tittar du noga runt dig hittar du säkert spår efter skogsbruket. En dag kommer kanske skogen att avverkas, och sedan växer ny skog upp.

Vi jobbar hela tiden med att ta hänsyn till de djur och växter som lever i våra skogar. När vi brukar skogen lämnar vi både frivilliga avsättningar, alltså områden som vi inte brukar alls, och generell hänsyn vid avverkningar. Det är till exempel de höga stubbar du kan se på ett hygge, eller grupper av träd som får stå kvar. Flera viktiga indikatorer för skogens miljötillstånd pekar åt rätt håll, samtidigt finns såklart mycket kvar att göra.

Sist, men inte minst, skog som brukas skapar jobb och utveckling i hela landet. Skogen är en enormt viktig exportnäring för Sverige, samtidigt skapar den jobb här hos oss. Vi sköter skogen genom plantering, röjning och gallring, vi avverkar, bygger skogsbilvägar, köper konsulttjänster, transporterar virke och mycket annat. De allra flesta av dessa tjänster utförs av människor som bor, verkar och betalar skatt lokalt. På många orter finns också industrier som förädlar trä. Allt detta är ibland helt avgörande för bygder där jobb och utveckling är en bristvara.

Vi är stolta över det bidrag våra skogar ger och fortsätter gärna samtalet om hur vi kan skapa ett hållbart samhälle, baserat på förnybara råvaror. Det är inte omöjligt och Sverige har alla möjligheter att vara ett föredöme, men det förutsätter en god diskussion om nyttan med att bruka våra skogar.