Vindkraft i Dalarna behövs för klimatet och jobben

”Satsning på vindkraft kan locka nya industrier till Dalarna.”

Det finns behov av att bygga ut vindkraften i Dalarna, enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Det skapar stora möjligheter för Dalarna och länets kommuner.

Klimatkrisen är en ödesfråga och de globala utsläppen av växthusgaser måste halveras mellan 2020 och 2030. Parallellt måste våra ekonomier återuppbyggas efter Coronapandemin. Det kan verka omöjligt, men det finns lösningar. Vindkraften kan snabbt minska klimatutsläppen, samtidigt som den skapar nya jobb, pressar elpriset och kan attrahera nya industrier till Dalarna.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten utvecklar nu en strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. De vill öka vindkraftens elproduktion från 20 TWh år 2019 till 100 TWh 2040, varav cirka 20 TWh till havs. Det motsvarar mer än halva Sveriges framtida elanvändning. Trots denna ökning kommer det att behövas färre vindkraftverk än idag, tack vare den tekniska utvecklingen med större, högre och effektivare verk.

Nu har myndigheterna fördelat utbyggnadsbehovet för den landbaserade vindkraften (80 TWh) på Sveriges länsstyrelser, som i samarbete med kommunerna ska fortsätta arbetet med att identifiera lämpliga områden för vindkraft.

För att vi ska klara energi- och klimatomställningen behöver det produceras 7,5 TWh (miljarder kWh) landbaserad vindkraft i Dalarna, vilket kan jämföras med den nuvarande (2019) nivån om 1,1 TWh. Det finns flera fördelar med en sådan utbyggnad av vindkraften.

För det första kan vi kraftigt minska klimatutsläppen, främst genom en snabb och omfattande elektrifiering av fordon och industrin i Sverige.

För det andra skapas nya jobb. Utbyggnaden i Dalarna kan skapa 1 300 nya jobb under byggnationen.

Det finns ett starkt stöd för vindkraftsutbyggnaden, också i den egna kommunen. I en ny nationell Sifo-undersökning svarar 61 procent ja på frågan: ”anser du att din kommun bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Sverige”. Bara 25 procent svarar nej.

För att underlätta utbyggnaden bör kommunerna få ta del av fastighetsskatten från vindkraft. Samtidigt bör klimatnyttan viktas tyngre i tillståndsprocessen.

Vi hoppas att Dalarna vill vara med och göra Sverige till ett föregångsland i klimatomställningen, samtidigt som det skapar nya jobb i länet.

/Anders Wijkman, ordförande nätverket Vindkraftens klimatnytta, Linda Burenius, ordförande Svensk Vindenergi, Hans Carlsson, vd Siemens Gamesa Renewable Energy, Maria Röske, vd wpd, Paul Stormoen, vd OX2, Peter Zachrisson, vd Stena Renewable

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Påverka kyrkan med Din röst!

Den 19 september är det dags för val i Svenska kyrkan. Du som är medlem får välja på lokal nivå, stiftsnivå och riksnivå – tre val alltså. Centerpartiets grundpelare är varje människas lika värde. Den grundpelaren vilar även kyrkan på.

Om Du väljer att lägga Din röst på Centerpartiet i årets val kan Du göra det i förvissning om att samma värdering gäller alla veckans dagar, inte bara på söndagar! Kyrkan står som en garant mitt i byn, i glädje och i sorg. I kriser, stora som små, väcks behovet att ha en plats att samlas på som skänker lugn och trygghet.

Vi vill att våra små landsortskyrkor ska vara tillgängliga och öppna i samma utsträckning som de större kyrkorna i tätorterna. Vi vill att församlingsverksamheten har högsta prioritet när budgeten fördelas.

Det är i församlingen som de grundläggande uppgifterna kan och ska utföras. Ansvaret att undervisa i kristen tro och lära ligger i mycket större grad än tidigare på kyrkan. Därför är det viktigt att det satsas på barn och familjegrupper liksom på konfirmandverksamhet.

Jag och övriga som kandiderar för Centerpartiet lovar att göra vårt bästa för att dessa verksamheter ska få tillräckliga resurser för att bedriva sin viktiga uppgift. Din röst i valet den 19 september kan bli avgörande för hur vi lyckas!

Ett samtal kan skapa en avgörande skillnad

Inne i det andra året av pandemin ser vi ett fortsatt ökat tryck på till exempel stödlinjer i fråga om psykisk ohälsa. Många har utstått stora påfrestningar under pandemin, och konsekvenserna på sikt är svåröverskådliga.

Vi vet av erfarenhet att psykisk ohälsa samt våld i nära relationer och social utsatthet tenderar att öka i samband med samhällskriser. Pandemins fysiska distansering och annan långvarig påfrestning gör det svårt att upprätthålla sociala skyddsnät, hälsosamma vanor och i förlängningen känslan av mening i tillvaron. På det följer oro, ångest, depressioner och i värsta fall tankar om självmord.

Samhället har ställts inför en stor existentiell utmaning när livet hotas samtidigt som våra möjligheter att vara närvarande och stötta varandra som vi vill i kriser har begränsats. Såväl barn och unga som vuxna lider av nedstämdhet eller ofrivillig ensamhet, och kan ha svårt att se meningen med livet. Många har blivit arbetslösa, tvingats ställa in viktiga planer i livet eller förlorat närstående med begränsade möjligheter att ta farväl och få stöd i sorgearbetet.

Detta är inte nytt. Det unika är att det händer så många samtidigt, i en hel värld.

Studier visar att andelen självmord inte ökade under pandemins första månader i höginkomstländer som Sverige. Forskarna betonar dock vikten av att arbeta förebyggande och följa utvecklingen noga. I en internationell studie där forskarna sammanställt över 200 befolkningsstudier över den psykiska hälsan före och under covid-19-pandemin hade andelen i befolkningen som hade tankar om att ta sitt liv ökat från 5,8 % 2017/2018 till 11 % under pandemin.

Vid studier av hälsan hos personer med covid-19-diagnos fann forskarna att hela 33,6 % hade neurologiska eller psykiatriska diagnoser inom sex månader efter infektionen. Av dem som intensivvårdats hade nästan hälften fått en sådan diagnos inom sex månader. De vanligaste besvären var ångest (17 %) och nedstämdhet (14 %).

För att främja människors psykiska och existentiella hälsa, och minska risken för självmord i spåren av pandemin, krävs omfattande insatser och ekonomiska resurser på alla politiska nivåer. Samtidigt måste de direkta effekterna hanteras här och nu. Hälso- och sjukvården kommer att möta stora behov av terapi och traumabehandling, men glöm inte den skillnad du själv kan göra!

För en person som brottas med livets mening kan en medmänniska betyda enormt mycket. Genom att våga fråga hur människor i vår närhet mår, och att våga lyssna, kan vi skapa styrka att ta sig igenom svårigheterna. Det kan vara tunga samtal men vår erfarenhet är att de kan komma att handla lika mycket om livet som om döden. Tack vare sådana uppriktiga samtal vågar många söka också annan hjälp.

För den som saknar någon att prata med finns vi. Som civilsamhällesorganisationer nås vi även under semesterperioden. Vi vill möta hopplöshet, maktlöshet och ensamhet med närvaro, medkänsla och hopp. Vi finns bara några knapptryckningar bort.

Så kan Dalarna bidra till klimatomställningen

”Det är bråttom att ta ett helhetsgrepp!”

Förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen är två avgörande hot mot mänskligheten, som dessutom förstärker varandra. Bägge utarmar variationen av ekosystem och arter, vilket gör att vi förlorar nyttor från naturen som pollinering och luft- och vattenrening.

Övergripande är det tydligt att det som gynnar klimatet också gynnar den biologiska mångfalden, och tvärtom. Det gäller bevarande och återställande av våtmarker, kustområden och skogar. Men när man skiftar perspektiv från helheten till enskilda delar kan det verka som att man måste välja mellan klimat och biologisk mångfald.

Ett exempel är planerna på att producera fossilfritt stål i Norrbotten. Det kräver järnmalm, ren el och kalksten till stålverken – verksamheter som på goda grunder kräver miljötillstånd. Men om någon skyddad art finns där en gruva är tänkt att öppnas, en vindkraftspark anläggas eller kalksten brytas kommer verksamheten med stor sannolikhet inte få tillstånd.

Samhället måste snabbt bli bättre på att förstå hur hot mot klimat och biologisk mångfald hänger ihop. Vi ser fyra behov:

Helhetstänk vid prövning av miljöfarlig verksamhet. De verksamheter som är hållbara bör få företräde framför de som inte är det. Det bör gälla även de länkar i en värdekedja som ännu inte kan ställa om eller bli helt cirkulära. Kunskapskrav ska ställas på den som söker tillstånd att visa att den utgör en del i en sådan kedja.

Förtydliga reglerna för dispens. Det går i dag att göra undantag från artskyddsförordningen om ingreppet utgör ”ett allt överskuggande allmänintresse”. Men för näringslivsprojekt är det i praktiken omöjligt. Det måste bli möjligt att lämna dispens från artskyddet till förmån för klimatomställning och tvärtom. Det här behöver den pågående utredningen En modern och effektiv miljöprövning förtydliga.

Gemensamt lokalt ansvarstagande. Hur lång tid det tar att få ett miljötillstånd påverkas kraftigt av hur företag, myndigheter och miljöorganisationer agerar. Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram övergripande vägledningar för att guida till hur samhällsintressen ska prioriteras i olika situationer. Här får inte det lokala perspektivet gå förlorat.

Ekologiska färdplaner från näringslivet. Flera branscher har tagit fram fossilfria färdplaner och gruv- och metallbranschen har tagit fram en färdplan för biologisk mångfald. Fler behöver följa efter – men det räcker inte. Frågorna kan inte hanteras i separata planer utan de måste integreras.

Det är bråttom att ta ett helhetsgrepp kring den avvägning som uppstår mellan global klimatnytta och lokal påverkan på biologisk mångfald. En bättre miljöprövning ger förutsättningar för ny teknologi som hjälper oss att klara både klimatomställningen och att värna den biologiska mångfalden. 

Ska vaccinvägrare straffas med samhällstjänst?

Ja vad kan sägas om de som inte vill ta en spruta med vaccin mot coronan, som kan leda till hemska smärtor och död. Inte nog med att de kan bli smittade själva, utan även andra helt oskyldiga kan bli smittade.  

Vem är ansvarig för detta?

Jo det är enkelt att förstå att det inte är de som villigt tagit sin vaccinspruta för människors bästa.

Det verkar inte finnas något sunt förnuft utan det kanske ska vara någon typ av straffbildning för vaccinvägrare. Varför inte lite samhällstjänst på en lämplig plats och där de kan smitta varandra.

Naturligtvis så bör de få sparken från sina jobb och vara extra noga med de inom serviceyrken så som vård, omsorg mm.

Det kanske inte bör vara så hårt mot de spruträdda, men det är allt viktigare att ta vaccin än att ha ett dåligt samvete för all framtid.

Företagarna: Lägg ner regionmästerskapet i kvittosamling

Tillsammans sparar företagare i Dalarna kilometervis med fysiska kvitton i pärmar varje år. Kvitton på papper av låg kvalitet som efter bara några månader ofta är oläsbara. Varför kan man undra? Svaret är lika enkelt som det är nedstämmande. För att bokföringslagstiftningen fastnat i sent 90-tal och därmed inte hängt med i de möjligheter som digitaliseringen fört med sig. Enligt bokföringslagen måste alla företagare därför spara alla fysiska kvitton i sju år efter det kalenderår då verksamhetens räkenskapsår avslutades. Även om informationen i ett fysiskt kvitto sparas digitalt måste originalkvittot fortfarande sparas under tre års tid.

Bokföring kallas ibland för företagandets språk. Den företagare som inte talar språket sägs inte heller bli framgångsrik. Dessvärre har Bokföringslagens regelverk så många år på nacken att språket blivit så pass uråldrigt att det nästan är oanvändbart i vardagliga sammanhang. Oräkneliga mängder papper sparas helt i onödan och Dalarnas företagare tvingas varje år kvala in i till regionmästerskapet i kvittosamling – helt ofrivilligt. 

För att synliggöra vad det kostar undvika att göra nödvändiga förändringar av en lag i tjugo år så har rapporten som innehåller precis vad den heter – Företagens kostnader för att bevara räkenskapsinformation i pappersformat – analyserat vilka kostnader företagens samlande av pappersfakturor och reseräkningar faktiskt medför.

Rapportens slutsatser är nedslående. Totalt kostar pappersexercisen Sveriges företagare 3,9 miljarder kronor per år. Om den summan översätts till arbetskraftskostnad motsvarar det 139 nya heltidstjänster bara i Dalarna. De administrativa processer och arkiveringsuppgifter som lagstiftningsbyråkratin kräver kostar pengar både att utföra och att upprätthålla. 

Företagare är och vill vara jobbskapare, inte pappersskyfflare. Sedan 90-talet har 4 av 5 nya jobb skapats i de mindre företagen och bara i Dalarna står småföretagen och deras anställda för 28 procent av de kommunala skatteintäkterna. Om våra folkvalda politiker på allvar vill göra vad som krävs för att skapa fler jobb i hela landet kan de inte vifta bort en lag som helt i onödan kostar svenska företag nästan 4 miljarder kronor årligen.

För att Dalaras företag ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga nationellt och globalt så behöver den svenska lagstiftningen anpassas till dagens digitala verklighet. Ta bort det administrativa tjafset och låt de fysiska kvitton som så länge hemsökt företagarna fördrivas till den historiebok där de hör hemma.