FOTO:
Här vid Högbo är tanken att Dalregementet ska etableras.

Dalregementet i Falun etableras senast år 2022

Regeringen föreslår att Dalregementet i Falun återetableras senast år 2022. I ett pressmeddelande från Försvarsdepartementet på måndagsmorgonen anges militärgeografiska skäl samt beredskapshänseende som främsta argument till att Dalregementet kan återuppstå. Mellan 200 och 250 värnpliktiga kommer att rycka in i Falun varje år.

Det var i fredags kväll som Dagens Nyheter erfor att regeringen hade bestämt sig för att ett återinrättande av Dalregementet ingick i Försvarsdepartementets förslag till en förstärkning av Försvarsmaktens grundorganisation. Och det bekräftas nu av regeringen.

– Dalregementet i Falun och Västernorrlands regemente i Sollefteå är motiverade framför allt av militärgeografiska skäl samt ur beredskapshänseende, skriver Försvarsdepartementet i ett pressmeddelande på måndagsmorgonen och fortsätter:

– Regementena föreslås återetableras senast 2022 för att nå full kapacitet under perioden 2026–2030. Regementena bör ha en utbildningskapacitet om cirka 200–250 inryckande värnpliktiga årligen. De värnpliktiga bör i största utsträckning uttas regionalt för att bland annat säkerställa hög beredskap vid krigsförbanden.

Det var i mars förra året som kommunledningen i Falun angav att man ville att försvaret åter skulle satsa på ett dalregemente i Falun.

– Vår bedömning är att ett nytt regemente skulle vara bra för Falun och att förutsättningarna för att bedriva utbildningsverksamhet här är mycket goda, sa Joakim Storck (C), kommunstyrelsens ordförande i Falun, till Dalabygden då. Nu ser det ut som att de planerna blir verklighet.

Dalregementet har en lång och anrik historia och bildades redan 1625. De sista årtiondena levde man under nedläggningshot. Försvarsbeslutet år 2000 blev spiken i kistan för Dalregementet och verksamheten avvecklades den sommaren. Nu – 20 år senare – tyder allt på att ett nytt Dalregemente återigen är aktuellt.

Det gamla dalregementsområdet är dock inte aktuellt, då det bedrivs en mängd andra verksamheter där. Högbo pekades tidigt ut av kommunledningen i Falun som ett av de mest intressanta alternativen.

– På Högbo finns möjligheten att med kort varsel ställa om befintliga lokaler för att bedriva utbildningsverksamhet med upp till 200 värnpliktiga. På längre sikt finns mark i direkt anslutning till övningsfältet som kan användas för etablering av nya förläggningar, sa Joakim Storck i mars 2019 till Dalabygden.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Stort intresse för lördagens marknad i Högbo

Nu börjar evenemangen så smått rulla igång igen i Gästrikland. Veteranbilsmarknaden på Högbo Bruk går av stapeln på lördag till mångas glädje.

Åtgärder krävs för de långtidsarbetslösa i Dalarna

Nästan hälften av alla arbetslösa i Dalarna har varit utan jobb de senaste 12 månaderna. I länet finns idag 4000 långtidsarbetslösa – samtidigt som antalet pensionsavgångar bara växer och arbetskraftsbrist hotar i länet.
Det blir mycket resande till de 70 lokalföreningarna i södra Sverige som Laila ska samarbeta med. Foto: Åsa Larsson
Laila Eriksson lämnar Vansbro kommun efter 30 år för ett arbete på Demensförbundet. Foto: Åsa Larsson

Efter 30 år i Vansbro kommun – nu väntar Lailas drömjobb

Efter 30 år som anställd i Vansbro kommun byter Laila Eriksson arbetsgivare för att fortsätta arbeta med demensvård, dock ur ett annat perspektiv. – Det finns mycket mer att göra på det här området, säger hon.

I oktober börjar Laila sin tjänst som förbundskonsulent på Demensförbundet. Det betyder mycket resande i södra delarna av landet, men också jobb hemifrån Vansbro som hon kommer att utgå ifrån.

– Jag älskar att resa och köra bil så den biten ser jag mycket fram emot, och roligast blir det att träffa alla nya människor i de 70 lokalföreningar som jag ska samarbeta med, säger hon.

Förändringar i vården

Det var inget lätt beslut att säga upp sig från en tjänst som anhörigstödsamordnare i kommunen.

– Nu känns det bra, jag hade dock önskat att jag haft någon att lämna över till nu när jag slutar, säger Laila.

Mycket har förändrats inom vård och omsorg under de 30 år som Laila haft sin anställning där.

– Från början kände jag inte alls för demensvård.

– Men någonstans under vägen väcktes intresset då jag såg stora utmaningar inom det här området, berättar Laila.

Viktiga ämnen

Hon utbildade sig till demensvårdsutvecklare under åren 2005-2007 och som projekt under utbildningstiden startade hon en dagverksamhet på Söderåsens äldreboende i Vansbro, en verksamhet som sedan blev permanentad.

– Plötsligt hade jag skapat mig ett nytt jobb, berättar Laila.

Här någonstans inledde Laila också samarbetet med den lokala demensföreningen i Vansbro kommun, en aktiv förening med ett 70-tal medlemmar.

Oro i leden

I och med den nya anställningen kan hon nu åta sig mer uppdrag i den lokala demensföreningen. Även styrelseuppdrag, något som hon ser fram emot. Nu kommer Laila att jobba med ett annat perspektiv på demensvården. Utifrån, med medlemmarna i halva landets lokalföreningar bakom sig och deras krav på exempelvis bättre vård och mer forskning inom området.

– Demensförbundet är heller inte fast i något samarbete med läkemedelsindustrin, vilket känns väldigt bra, säger hon.

Lite dystert är det dock att hennes tjänst inom kommunen varken lysts ut eller tillsatts i skrivande stund.

– Det skapar en viss oro i leden och det jag kunnat göra är att hänvisa till lokalföreningen i de fall det har varit möjligt, säger hon vidare.

Tekniska hjälpmedel

Hon känner också själv oro över att utvecklingen till viss del går bakåt inom demensvården i Vansbro kommun. Det saknas spetskompetens inom området och någon form av demensteam tycker Laila.

– Om man siar in i framtiden tror jag att det kommer nya tekniska lösningar som gör att fler kan bo kvar hemma även med demenssjukdomar, säger Laila.

Nu ser hon fram emot att ta tag i de nya arbetsuppgifterna:

– Det ska bli fantastiskt spännande att se hur demensvården fungerar i andra kommuner och andra delar av landet, och få mer insyn i frågorna nationellt. Genom det hoppas jag kunna vara med och påverka mer här hemma via lokalföreningen, säger hon vidare.

– Det är fantastiskt att få vara en del av det här och faktiskt en dröm som går i uppfyllelse, säger Laila.

Vansbro i topp när företags- klimatet rankades i Sverige

Vansbro kommun fortsätter att vara framgångsrik i rankingen av företagsklimatet i den undersökning som Svenskt Näringsliv gör varje år. – I Vansbro är arbetet med näringslivsfrågorna handling, säger Henrik Navjord, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.

Ockelbos företagsklimat i topp i länet

Det ser bra ut för Ockelbo i Svenskt Näringslivs ranking. Det berättade Lotta Pettersson, regionchef på Svenskt Näringsliv på senaste