Spetskunskap kontra närhet?

Textstorlek:
Annons:

I skriften Inblick utsänt av Landstinget framhåller Karin Stickå Mjöberg att alla i länet skall erbjudas lika vård med reservationen att den inte kan erbjudas på varje liten ort.
Våmhus ger ett exempel på hur närheten till vården har förändrats. Mottagning till distriktssköterska fanns dagligen och läkarmottagning fanns vissa dagar. Trots protester drogs mottagningen i Våmhus in. Sjuka hänvisades till vårdcentralen i Mora där spetskunskapen fanns.
Tidigare kom hud- och ögonläkare från Falu lasarett till Mora någon gång i månaden. Enklare vård kunde erbjudas och mer invecklad behandling hänvisades till Falun. Nu får man oftast dubbla resor till Falun, först för undersökning och senare för behandling.
En aspekt som Mjöberg inte tar med i sin framställan är att många äldre och sjuka hellre avstår vård än underkastar sig en lång och tröttande resa till vårdplatsen.
Mora BB hade ett gott rykte. Även kvinnor från andra landsting kom för att föda där. Resurserna kan inte ha varit undermåliga när så stort förtroende fanns för Mora BB. Från norra Dalarna till Mora kan avståndet vara 15-25 mil. Om man istället skall till Falun blir det ytterligare 10 mil. Inte att undra på att dessa kvinnor ofta väljer att föda i Norge.
Hela landet skall leva är en paroll som de flesta partier skriver under på. Det förutsätter att det finns en god service på så många platser som möjligt. Att stänga Mora BB var ett hårt slag för regionen.
När 100-tals miljoner satsas på dyra lokaler vore det inte befogat att satsa medel som gjorde det möjligt att öppna Mora BB igen, och även närliggande sköterskemottagningar?
Erik Svensson

Annons: