Bygger framtidsfabrik med 50 anställda – i Långshyttan

Textstorlek:

Anna-Lena Gull vet vad hon gör, efter två år som konsult i förstudie för investering i KL-trä anställdes hon av Setra i somras för att bygga upp en ny fabrik för korslimmat trä, i Outokumu Klosters nedlagda fabrik i Långshyttan. Det blir 50 anställda i framtidsfabriken.

Annons:

Det råder nybyggarfeber i Långshyttan.

Hur känns det att få vara med om något så unikt att bygga upp en ny fabrik från grunden?

– Det är otroligt spännande, men mycket att göra. Det handlar om allt från att köpa in maskiner, skaffa IT-system till att anställa. Det är ett drömjobb som känns bra i magen och för Långshyttan. Nu ska vi växla upp och bli fler när vi börjar produktionen av korslimmat trä 2020. Vi ska bygga upp allt från grunden i egen regi eller tillsammans med partners.

Hur kom du in på det här?

– Jag är utbildad civilingenjör, eller diplomingenjör som man säger i Finland. Jag har examen i träteknik från Tekniska högskolan i Helsingfors, och det handlar om passion för trä, så jag hamnade först hos Stora Enso och bor i Falun. Att få chansen att göra något bra för miljön med en ny fabrik som ska tillverka komponenter som ska användas under lång tid att bo i känns så rätt, säger Anna-Lena Gull som ser fram mot att konkurrera med betongen.

Är betongen dina konkurrenter?

– Den stora konkurrenten är betongindustrin. Men det finns några Svenska och utländska tillverkare av KL-trä, Martinssons (i Bygdsiljum) och så håller Södra (i Värö) och Stora Enso Gruvön på att driftsätta. Allt annat importeras från i huvudsak Österrike och Baltikum. Man kan säga så här att efterfrågan på korslimmat trä hittills har styrts av tillgången och nu ökar vi tillgången.

Träbyggnader binder växthusgasen koldioxid under flera hundra år medan konkurrenten betongindustrin på Gotland är Sveriges näst största utsläppskälla efter SSAB Luleå.

– En kubikmeter trä binder 900 kilo koldioxid. Det känns rätt att bygga i trä och få vara med att ta fram bättre och starkare träkomponenter i Långshyttan troligtvis tillverkade av virket från vår egen såg i Heby som får sina leveranser från Mellansverige.

En byggnad som innehåller 60 kubikmeter KL-trä binder drygt 45 ton koldioxid under sin livstid. Det är lika mycket som en ny bensindriven bil släpper ut om den kör 184 gånger mellan Ystad och Haparanda.

Kommer ni att hitta 50 nya medarbetare?

– Nu gäller det att hitta kompetent folk. Jag kommer att delta i rekryteringen av tjänstemännen, inte på kollektivsidan som kommer att bli strax över 30 anställda.

– Det blir inte lätt för vi konkurrerar om arbetskraften med byggsektorn som är överhettad. Men att att erbjuda någon att få chansen att bygga upp en helt ny organisation känns häftigt. Jag vill ha en bra arbetsmiljö och det är den vi skapar tillsammans i ett team när vi bygger fabriken, säger Anna-Lena Gull. En produktionsansvarig har anställts och de närmsta veckorna går de ut med nya annonser.

Klosterverken i Långshyttan är ungefär sex fotbollsplaner stor. En tredjedel rymmer en linje för tillverkning träkomponenter till exempelvis dörrar och fönster och här är det full rulle redan.

Två tredjedelar av den ännu så länge tomma industrilokalen kommer att ge plats för KL-fabriken. Produktionsvolymen för KL-fabriken kommer att ligga på 55 000 kubikmeter i tvåskift och produktionen av korslimmade massiva skivor ska dra igång första halvan av 2020.

KL-trä är en teknik som lämpar sig väl för konstruktioner med krav på hög bärighet och hållfasthet, samtidigt som det är brandmotståndigt och förhållandevis lätt och har växande efterfrågan i allt från flerbostadshus till industribyggen Det har också stora miljöfördelar eftersom trä är ett förnybart material jämfört med betongen och den kan också omvandlas till energi när skivorna tjänat ut.

Setra investerar en halv miljard i Långshyttan och Hasselfors under två år. Gull vill inte svara på frågan vad Setra fick betala för Klosterverken men konstaterar att efterfrågan på fabriker i Långshyttan inte är så stor och därav en bättre affär än om man byggt nytt för det hade rört sig om ytterligare hundratals miljoner.

Sedan länge driver Setra också en limträfabrik i Långshyttan med 55 anställda, de får också en ny CNC-maskin till fabriken under investeringsprogrammet berättar limträfabrikens chef Kjell Lilletjernbakken.

Fakta Klosterverken

Klosterverken var en del av Klosters bruk beläget i bruksorten Långshyttan i Hedemora kommun.

De äldsta beläggen för ortens existens härstammar från 1427.

Med cirka 850 anställda under 1970-talet så kom 1980-talets strukturrationaliseringar inom stålindustrin att påverka Långshyttant. Genom ägarskiften har Klosterverken blivit en del av Avesta AB sedan Outokumpu Stainless. 2014 beslutade Outokumpu att stänga fabriken och 170 anställda fick gå från ortens stårsta arbetsgivare. Fabrikens maskiner såldes till Vietnam och fabrikslokalerna köptes av Setra.

Fakta Setra

Kärnaffär: Produktion och försäljning av trävaror.

Omsättning: Ca 4 miljarder kronor

Cirka 800 anställda

Enheter: Åtta sågverk och tre förädlingsenheter.

Namnets betydelse: Den första delen i namnet, SE = Sverige, en andra delen, TRA, står för trä. Setra = Svenskt trä.

Sågen i Heby som ska leverera till KL-fabriken har idag 50 % på export och 50 % till Sverige, varav 25 % till Setras egna enheter i Långshyttan och Skutskär.

Fakta Sveaskog, som äger 50 procent av Setra

Sveaskog, som ägs av staten, är Sveriges största skogsägare och äger 14 procent av Sveriges skogar och har i medeltal 846 medarbetare verksamma runt om i landet.

Omsättning: 6,2 miljarder kronor

Skogsinnehav: Fyra miljoner hektar varav 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark.

Fakta Mellanskog som äger 50 procent av Setra

Skogsägarna Mellanskog EF är en skogsägarförening som ägs av 25 995 privata skogsägare och har 209 anställda.

Den anslutna medlemsarealen är cirka 1,5 miljoner hektar. Verksamheten

bedrivs inom ett geografiskt område omfattande Hälsingland, Härjedalen, Dalarna, Gästrikland, Uppland, Västmanland, Närke, Södermanland, Gotland och Värmland.

Annons: