Det mås i Leksand/Ullvi

Textstorlek:
Annons:

Några reflektioner från en hängmatta rörande måsar, maskrosor och en liten skär kanin. Viktiga inslag kring torpet just nu.

Det ‘mås’ liksom tidigare år alldeles utmärkt bra på taket invid skorstenen. Nu inväntas en tillökning med små dunbollar. Föräldrarna brukar locka dem att djärvt hoppa två våningar ned från taket och vidare genom snårskogen av gräs och blomster ner till Dalälven – hela 300 meter bort. Nåde den som då råkar komma i vägen – utan paraply!

Bara fem meter från hängmattan i husets stockvirke har herr och fru blåmes just flyttat in. Ett älskvärt par som inte gör något väsen av sig – hyran blir därefter. Den kärvänlige maken gör allt för att tillfredsställa sin ruvande maka med läckerheter ur naturens skafferi. Smaken av små gröna larver får det att vattnas i munnen – osagt vems.

Vår egen gosprick Kalle Kanin har vi nu släppt ut på grönbete – ett s k kaninsläpp. Kosläpp ägde rum redan för ett par veckor sedan vid närliggande Skogsbackens gård.

Kalle har nu avverkat torpets gräs och maskrosor. Såsom gräsklippare är han som klippt och skuren. Finns inte på kartan att ersätta honom med en robotklippare.

Han är dock lite rädd av sig ute i naturen varför det tog tid för undertecknad att fånga honom i närbild – i hans rätta element.

Sensmoral

Det är onödigt att jaga upplevelser utanför hängmattan. Låt dessa komma till dig!
Dock krävs förberedande fysisk och mental träning – för att ‘orka’ ligga kvar.

Henry Tarle, text & foto.
Grävande naturreporter i Leksand/Ullvi

Annons: