Han anser att politiken missgynnar de småskaliga

Karl Gustav Nilsson anser att de små slakterierna missgynnas av livsmedelspolitiken. Foto: Maria Karlsson
Textstorlek:

Karl Gustav Nilsson arbetar som slaktare. Han vill se en mer flexibel lagstiftning vad gäller kontroller i små slakterier.

menar att det är svårt att starta ett småskaligt slakteri i dag.

Gått i arv

Det krävs ett stort startkapital och det är också svårare att få tillstånd på grund av hårdare regler jämfört med tidigare, enligt honom.

– Många av slakterierna som finns i dag har gått i arv eller har köpts av någon som startade slakteriet kanske på 1960-1980-talen.

Det ställs sedan samma krav på ett litet slakteri som på de riktigt stora.

– Jag är den enda djurskyddsansvarige på min arbetsplats och det tar mycket tid och att hela tiden fortbilda sig och sedan göra djurskyddsplan och journalföra för att tillståndsmyndigheterna ska kunna göra kontroller med mera, förklarar Karl Gustav.

Han tycker det är bra att det görs kontroller men upplever ibland att det finns en onödig misstro och inte alltid en bra dialog.

– Det skulle exempelvis förenkla med färre kontroller om någon varit fläckfri länge. Ett litet slakteris överlevnad hänger ju på att man levererar en bra produkt, så det går inte att fuska.

De stora gynnas

Enligt Karl Gustav gynnar Sveriges livsmedelspolitik de stora och det är ännu värre i EU. Om de stora industrierna där skulle få kontaminering i sina produkter skulle tusentals människor i hela Europa kunna bli sjuka. Därför kan han förstå att de rigorösa regelverken behövs där.

Han ser hur små producenterna alltmer försvinner till förmån för de stora fabrikerna.

– Min tes är då att vi på sikt kommer få se hur allt mer av vår livsmedelsproduktion försvinner till utlandet.