Varför lämnar staten landsbygden?

Textstorlek:

Under de senaste 20 åren har 10 000 statliga jobb tillkommit i Stockholmsområdet. Under samma period har 239 andra kommuner blivit av med 29 000 statliga jobb. Landsbygdskommittén, som var en parlamentarisk utredning där alla partier var representerade, förslog att 10 000 statliga jobb skulle omlokaliseras från Stockholm. Regeringen fattade tidigare i år beslut om att några få procent av de över 100 000 myndighetsjobb som finns i Stockholm ska omlokaliseras. Det är en bra början. Något jag kritiserat regeringen för är att de aviserade jobb som ska omlokaliseras hamnar i andra storstäder eller i tillväxtorter och inte på de orter som förlorat statliga jobb och där jobben verkligen behövs. Den största omlokaliseringen, med 500 jobb, som är beslutad är att SIDA ska flytta till Botkyrka som ligger 15 km söder om Stockholms City längs linje 13 på tunnelbanan. Det borde inte ens få räknas in som omlokalisering av myndigheter. Dalarna har förstås drabbats av statens tillbakadragande. Vi har sett hur skatteverket, tingsrätten, kronofogden, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, skogsstyrelsen, lantmäteriet, polisen, sjukvården m.fl. lämnar de mindre orterna och i bästa fall flyttat till Falun. För ett par år skulle ett antal skattekontor läggas ner och i Dalarna var Ludvika och Mora på listan. Regeringen lyckades stoppa Skatteverkets nedläggningsplaner i Ludvika men inte i Mora. Jag trodde i min enfald att signalen hade gått fram till myndighetschefer och att nu var det stopp på centraliseringsivern. Döm om den förvåning som alla politiska partier drabbades av när Generaldirektören för Kronofogdemyndigheten, med en märklig hänvisning till regeringens beslut om omlokalisering av myndigheter, vill lägga ner kontoret i Mora och flytta verksamheten till Falun. Den nuvarande rikskronofogden, Christina Gellerbrant Hagberg, verkar vara helt tondöv i denna fråga vilket måste få konsekvenser när vi får en regering på plats.

Peter Helander