Dalarnas solpionjär hoppas på batterifabrik

Textstorlek:

Solkraften har framtiden för sig, men det behövs en svensk batterifabrik som kan masstillverka och pressa kostnaderna på batterierna, tycker Dalarnas och Sveriges solkraftspionjär Klaus Lorenz.

1991 kom Dalarnas solenergipionjär Klaus Lorenz till Dalarna och Energiverkstaden i Leksand. Han delade tiden med en halvtid på högskolan Dalarna. Svesol i Djurmo eller Solentek som det hette på den tiden, startade han 1997, idag när han närmar sig pensionen har han trappat ned och arbetar på konsultbasis åt Svesol och lite åt Högskolan.

Men intresset för solen brinner som aldrig förr:

– Jag var tidigt ute med solenergi, kanske för tidigt, och började som självbyggare för att värma vatten. Solfångare med akumulatortankar fungerar mycket bra tillsammans. För fem år sedan kom den stora boomen med solelen till Sverige, berättar han.

Ett vanligt villatak i Sverige tar emot ungefär sex gånger så mycket solenergi som villan förbrukar. Årsmedelvärdet för solinstrålning i Sverige är nästan lika hög som i Tyskland.

– I Tyskland som ligger långt före Sverige på solenergi så satsade de redan för 20 år sedan på långsiktiga system. Man betalade i början fem kronor per kilowattimme för att uppmuntra solelen och sedan trappades stödet ned under en 20 årsperiod. Fem kronor, det var inget att hålla på med sades det men man fick igång massproduktion. Nu har man nått den gräns där man inte kan mata in mer solel i tyska elnätet.

– Solel kan inte lagras, det är problemet. När du producerar el när solen lyser så matas överskottet ut på nätet och så köper du el av ditt elbolag när solen inte lyser.

– Vi i Sverige är inte där än, här bygger systemet på att man får 30 procent i bidrag till installationen och som mikroproducent kan du sälja överskottet till ditt energibolag till ett avtalat pris. Idag kan man räkna hem en solelsanläggning, men vi har till skillnad från Tyskland inte långsiktiga spelregler så den dag när vi får så mycket solel till nätet som i Tyskland så ska man se upp, för då kommer inte elbolagen att betala som idag. Då ändras förutsättningarna.

– Men solelen har haft en otrolig utveckling. För 10-15 år sedan kostade en 1,7 kvadratmeter stor solcell 10 000 kronor, nu är den nere i 1 500 kronor. Solel är en enkel och driftssäker teknik, den saknar ju rörliga delar, konstaterar Klaus Lorenz som höjer ett varningens finger för asiatisktillverkade solcellsanläggningar och uppmanar folk att spara på miljön och transporter och välja europeisktillverkade solcellsanläggningar.

– Tyvärr finns inga svenska tillverkare kvar. Det lockas med fantastiska garantier, men om du köper en asiatisk panel och det händer något så är det inte säkert att du ens hittar tillverkaren som lovat så fina garantier.

– Nu finns det en framtidspotential i solel, batterilagring. Det borde Sverige satsa stort på, får vi upp volymerna på batterierna så kommer priserna att sjunka på samma sått som på solcellerna. Sverige har en enorm potential om fem sex år om det satsas på en batterifabrik. Papper och stål är på väg ut, och vi behöver en ny basindustri som kan bygga miljövänliga batterier. Min dröm är att det sker i Sverige och att vi får en ny exportindustri, säger Klaus Lorenz.

2011 utsågs Klaus Lorenz av landshövding Maria Norrfalk som länets första gröna Dalapilot och Maria Norrfalk utsåg två år senare Ludvikabördiga batteriforskaren och uppfinnaren av det första svanenmärkta batteriet Christina Lampe Önnerud till Dalarnas hedersambassadör.

Lampe-Önnerud hade långt framskridna planer på en batterifabrik i Ludvika men Boston Power som hon ledde hittade inte svensk finansieringen utan Kina tog hem fabriksbygget och batteridrottningen började en ny resa. Hon har ju något nytt på gång inom batteriteknologin samtidigt som Northvolt AB vill börja bygga en batterifabrik i Skellefteå så Klaus drömmar är kanske inte bara drömmar.