Värmen kräver frysrum

Textstorlek:

Med 18 grader varmt i oktober och rått i luften måste jaktlaget i Nås börja använda det enkla frysrum de gjorde i ordning några år tidigare. Däremot hade de inga problem med magra älgar efter sommarens torka, älgarna var nästan fetare än normalt.

Annons:

För fyra år sedan gjorde Drafsbergets jaktlag i Nås ett enklare frysrum. Om det var för varmt ute skulle de på det viset ändå kunna hänga de skjutna älgarna som man gör för att köttet ska bli mört.

I år behövde de använda rummet för första gången.

– Det har varit så varmt som 18 grader i veckan, dessutom har det varit rått i luften och det är inte heller bra för köttet, då kan det bli skämt, berättar Malte Sandström som är jaktledare i laget.

Han jagade för 58:e gången i år – med egen bössa. Före det fick han följa med sin far på älgjakt.

Malte upplever att det blivit allt varma de senaste åren.

– Jag har bara varit med om en gång tidigare att det var för varmt i oktober så köttet inte kunde hänga som det skulle, och då vi fick ta hand om det och stycka det direkt, säger han.

Han förklarar att det bästa är när det fryser om nätterna och helst är kylskåpstemperatur utomhus på dagarna.

Frysrummet är en enkel anordning med en vägg och ett kylaggregat på insidan, där köttet hängs i taket.

– Det är effektivare än man kan tro. Sen kan vi också förlänga väggen med en presenning, säger Malte och fortsätter:

– Kylaggregatet blåser dessutom ut luft så det blir cirkulation på luften, vilket gör att hinnan utanpå köttet torkar och det bevarar köttet längre. Det gör också att flugor och annat inte kommer åt.

Flugorna trivs inte heller lika bra i kylrummet där det är kallt.

– Vi har kunnat ha en temperatur på åtta grader där. Men ju fler älgar desto svårare att få ner temperaturen, berättat Tupp Ove Mattsson som leder styckningsarbetet.

– Vi är också noga med att ta bort blod och våmmen som annars kan bli riktiga bakteriehärdar, tillägger han.

Den torra och heta sommaren har på många håll i Sverige lett till att älgarnas föda har torkat bort och det rapporteras om att älgarna får svälta och blir allt magrare.

Men i Nås har det inte sett av några sådana problem.

– Nej, här har älgarna nästan varit fetare än normalt, säger Ove.

– Och kalvarna har varit normalstora, tillägger Malte.

Han menar att det nog kan bero på att det finns mycket vatten i trakten, många tjärnar och framförallt Västerdalälven.

Han tycker det verkar som att älgarna haft mat som löv och blåbärsris exempelvis, så de klarat sig bra.

Enligt Malte har de inte sett några sjuka djur i skogen förutom en tjur som var illa tilltygad efter ett slagsmål med en annan älgtjur.

Däremot har älglusflugorna varit besvärliga.

– Ja, det blir bara värre och värre för varje år, säger Malte.

Annons: