Turism lyfter landsbygden

Turister kan tyckas ockupera våra stränder. Men de fyller en viktig funktion i samhällsbygget menar Tillväxtverket. Foto: Emely Bakken
Textstorlek:

Dalaturismen går mot nytt rekord. Och det är nog tur det. För enligt Tillväxtverket är det räddningen för landsbygdskommunerna.

Annons:

Den värsta ”stormen” av turister har nu kanske dragit förbi för denna gång.

Många ser negativt på långa bilköer, trångt på stranden och matbutiker med tomma hyllor när turisterna har varit framme.

Men utan denna tillströmning skulle många orter i Dalarna inte klara sig värst långt tid.

Det visar nu Tillväxtverket där turismen har blivit ett allt viktigare framgångsrecept för landsbygden.

Faktum är att kommuner med bra besöksnäring kan på många vis mäta sig med storstäderna när det gäller service och arbetstillfällen.

När detta skrivs verkar dalaturismen gå mot nya höjder. Vädret och den lågt värderade svenska kronan sägs vara orsaken. Och enligt SCB ser det riktigt bra ut.

Det hela börjde med vintersäsongen. Så här sa Lotta Magnusson, chef för strategisk utveckling till DT:

– Det blev en vintersäsong som var rekordartad med stor turism. Vi har en ordentlig ökning med totalt 106 000 gästnätter.

Många tror kanske att av tradition är det nu semestermånaderna juli och augusti som toppar. Men det som verkligen driver på det hela framåt är vintersäsongen.

Men vid en rundringning, från södra till norra Dalarna, säger de flesta näringar som jobbar med turism att sommaren 2018 ser ut att bli en toppnotering.

När det gäller tillväxt lyfts som bekant Stockholm, Göteborg och Malmö fram som spjutspetsarna i den svenska ekonomin. Men det betyder inte att landsbygdens mindre kommuner inte har något att säga till om.

Vad Tillväxtverkets rapport vill understryka är att landsbygdskommuner med en stark besöksnäring visst kan hålla samma so­ciala standard och attraktionskraft som de stora drakarna.

Dagens Nyheter har tagit del av Tillväxtverkets rapport och pratat med Johanna Giorgi som tog fram uppgifterna.

Ofta mäts framgång i hur stort saker är, något som Giorgi menar är ett feltänk.

–  Mer är inte alltid bättre. Livskvalitet behöver inte bygga på befolkningens storlek, eller ens ekonomin i sig, säger Johanna ­Giorgi, som arbetat med rapporten, sa hon till DN.

Hon bekymras över att landsbygden allt för ofta mäts som ett problem, medan Norge ser på sin landsbygd som speciell med utvecklingskraft.

Det råd som Giorgi har är att kommuner och regioner måste utgå från den särart som finns på platsen och bygga vidare på det – om de så är en skidbacke, eller ett stort kulturellt utbud eller något annat som lockar.

Annons: