Riksdagen står inför svåra prov

Textstorlek:
Annons:

När dessa rader når läsarna återstår bara en dryg vecka till valdagen. Nu är det skarpt läge. I vissa partier sprider sig paniken, i andra ökar självförtroendet, beroende på sjunkande eller stigande opinionssiffror.

Man behöver inte vara professor i statsvetenskap för att konstatera att det rödgröna regeringsalternativet är obsolet. Den enda konstellation som håller ihop och lägger gemensamma förslag på bred front är Alliansen, det vill säga Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna.

Därmed inte sagt att de stundande regeringsförhandlingarna på något vis blir en enkel match.

Den parlamentariska situation som flertalet opinionsundersökningar visar kan bli följden av valet innebär tvärtom stora utmaningar för de folkvalda. Att utse en ny talman blir knappast enklare än efter förra valet.

När den nyvalda riksdagen samlades efter valet 2014 begärde Vänsterpartiet votering då SD nominerade en vice talman. En tidsödande sluten omröstning följde. Får vi se samma procedur igen?

Talmannens uppgift är att sondera den politiska terrängen och föreslå en statsministerkandidat som får parlamentets stöd som regeringsbildare. Här kan det visa sig att Alliansen i egenskap av största sammanhållna konstellation har ett försprång.

Inget av de tre partier som förväntas bli störst enligt opinionsmätningarna (S, M eller SD) får egen majoritet. Det krävs alltså samarbete med andra partier för att kunna bilda ett tillräckligt stort regeringsunderlag.

Här kan Alliansen göra skillnad. Även om de fyra partier­na inte har flest antal platser i riksdagen så kan de mycket väl bilda regering. Många, för att inte säga de flesta, av Sveriges regeringar har genom åren varit just minoritets­regeringar. Det krävs nämligen att en majoritet av riks­dagens ledamöter samtidigt kan mobilisera ett enigt mot­förslag för att rösta bort en regering.

Och att ta hjälp av SD för att rösta bort en aldrig så misshaglig regering innebär politiskt självmord – för båda de politiska blocken.

Men makten är inget självändamål. Det är vad som ska åstadkommas som måste stå i fokus. I Alliansens fall handlar det om ett reformerat skattesystem och ökade satsningar på statens kärnuppgifter – allt i syfte att gynna arbete, företagande och välfärd och miljö/klimat.

Inre och yttre säkerhet och trygghet måste också garanteras. Och i migrationsfrågan måste det till en bred politisk uppgörelse över blockgränsen, helst i harmoni med EU:s regler och ambitioner.

Med andra ord: oavsett vilken parlamentarisk sammansättning som väljarna röstar fram den 9 september så kommer både den, liksom den regering som bildas, att ställas inför svåra prov under kommande mandatperiod.

Svåra, men absolut inte omöjliga.

Annons: