Odlarförening fyller 20

Textstorlek:

Vid Kaxtorpsvägen i Ludvika har man odlat sedan slutet av 30-talet. I år firar föreningen Knutsbolupinen 20 år. Lilian Persson är en av dem som odlat längst.

Annons:

Odlingslottsföreningen Knutsbolupinen firar 20 år men vid Kaxtorpsvägen i Ludvika har man odlat sedan slutet av 1930-talet. Lilian Persson kom över sin 148 kvadrat stora odlingslott 1972. Det är fritt fram att plantera både träd, buskar och att uppföra en stuga om maximalt 10 kvadrat. I år har det varit lite extra varmt och i området finns flera vattenposter.

– Men jag vattnar aldrig mer än när jag nyplanterar. Med tanke på årets torka har jag tur som har en lerig och tjock jord. Sedan går det väldigt många källor från Högberget och ner här genom området. På andra sidan odlingsområdet har de en lättare jord och där har de vattnat mycket mer.

Lilian planterar inte mer än vad hon till hösten kan förvara. Dottern har en bra matkällare som hon förvarar morötter i.

Tricket är att lägga dem i en hink full med sand, då klarar de sig bra vilket är tur eftersom de räcker nästan hela säsongen. Bönorna förvälls och fryses in, likaså broccolin.

– Purjolöken strimlar jag fint och fryser in, det går jättebra. Det blir mycket squash i år, säger Lilian och pekar mot den växt­beklädda marken.

Mellan de stora bladen skymtar en gigantisk squash på omkring halvmetern.

– Idag har jag ätit grekisk moussaka gjord på squash. Grönsaken är svår att förvara så den måste ätas upp. Jag gör gärna vegetarisk paj på purjolök, squash och kantareller.

Men Lilians specialitet är en vinbärskaka som hon gör i en långpanna, en så kallad fyriskaka. Oftast använder hon äpplen, rabarber eller vinbär som hon vänder i kanel, socker och potatismjöl. Det här ska ner i en smet för att sedan gräddas i ugnen. Lilian har kunnat konstatera att det blir ett bra skördeår.

Hon har plockat omkring 15 liter hallon. Hon berättar att äppelträdena hemma i trädgården dignar av frukt. Folk i trakten talar om rekordår.

– Men jag hoppas att det inte blir så här varmt igen. Skillnad var det när man var ung, då kunde man ligga och steka sig, säger Lilian och skrattar.

Varje år förbättrar Lilian jorden med naturgödsel. Man ska inte odla samma sak på samma ställe år efter år, råder hon. Man ska flytta runt sorterna. Ärtor och bönor drar till sig kväve så det är bra om man sätter något som är kvävekrävande på platsen året därpå.

Det här med odling kräver lite planering, menar Liljan som fört journal över odlingslotten sedan start. Intresset för odling har alltid funnits inom familjen och genom åren har hon lärt sig att bruka marken på bästa sätt.

Lilian tänker fortsätta odla så länge hon orkar. Det är skönt att bo i Ludvika. Här är lugnt och nära till naturen. Visserligen finns det inte så många affärer men ­Lilian är köptrogen. Det är här hon handlar sin mat, utöver det hon redan har.

Annons: