Miss försenar fiber i byn

Textstorlek:

Man missade att ansöka om bidrag. Nu hoppas byborna på en kommersiell satsning. Men för att börja gräva vill teliabolaget ha in 122 avtal.

Annons:

Byborna har bildat en arbetsgrupp som ska jobba med fiberfrågan.

– Jag tyckte det var konstigt att man sa att byarna klassades som tätorter så jag kollade upp det här hos post- och telestyrelsen.

Jag fick svaret att varken Dalbyn eller Arvet räknades som tätort, så egentligen har de rätt till bidrag, säger Mari Bergfeldt som jobbar i arbetsgruppen för fiber.

Men inget bidrag söktes. Hon har fått flera förklaringar men vill inte närmare gå in på det.

Tony Flink är It-strateg, Rättviks kommun.

– Vi bad Dala Energi att söka bidrag för de här byarna men av någon anledning missade man det, säger han.

Om energibolaget inte har koll på definitionen tätort kan han inte svara på.

När inget bidrag delades ut hoppas byborna på en kommersiell satsning av något slag.

– Det känns som om flera bolag gör en kraftig marknadsföring och man får skriva på avtal.

Men det är ingen som sätter spaden i jorden.

Arbetsgruppen tog sig an frågan förra våren. Branschen är överhettad så det är svårt att hitta entreprenörer som vill räkna på jobben, menar Mari.

Men hoppet om fiber lever vidare. Nu har Zitius, ett teliaägt bolag visat intresse.

Hon berättar att byborna nu gör ett försök att samla in intresseanmälningar. I de två byarna finns omkring 200 fastigheter fördelat på både permanent- och fritidsboende. Många bybor har visat intresse men få har skrivit på avtalet.

Om de som visat intresse även skrev på avtalet så skulle det fattas tio fastighetsägare.

Bolaget vill ha 122 avtal för att få ekonomin att gå ihop, berättar Mari.

Enligt Tony Flink har Zitius lovat att börja gräva, förutsatt att intresset blir så pass starkt att det är lönsamt att starta arbetet.

Kommer det fler chanser att söka bidrag om man inte lyckas med det?

– Inte under den här programperioden utan det är i så fall först år 2020.

Just i Dalbyn är man extra beroende av fiber. Där tog man nyligen bort koppartråden.

Den mobila lösningen fungerar olika bra beroende var i byn man bor.

En del fastighetsägare har det svårt. Nätet räcker inte till så man får välja om man vill titta på tv, prata i telefonen eller använda internet.

– Det är väl klart att många av oss blir otåliga. Det drar ut på tiden, tycker vi. Det är ändå framtidens teknik vi pratar om, säger Mari och fortsätter:

– Fiber är viktigt om byarna ska finnas kvar. Folk ska vilja flytta hit, man ska kunna studera på distans eller för den delen driva ett företag. Det handlar inte bara om att kunna se på teve.

Hon kommer att tänka på det äldreminister Lena Hallengren pratade om gällande framtiden för äldre. Det kommer bli brist på ålderdomsplatser. Många måste bo kvar i hemmet och då gäller det att se till att kommunikationen fungerar som den ska.

Man måste kunna ha kontakt med omvärlden och göra sina vårdärenden via nätet.

Man ska kunna träffa sin läkare digitalt och trygghetslarmet måste fungera.

Har kommunen något ansvar för att uppkopplingen ska fungera?

– Tidigare hade televerket samhällsansvar men i början av 90-talet blev det fri konkurrens. Så något samhällsansvar för telefoni finns inte längre.

Annons: