De inviger Ösjörundan efter gamla fäbodstigar

Textstorlek:

Det senaste projektet för 96-åriga Nisse Säfström, gangsingen som nu bor i Falun, invigs offentligt lördag 12 augusti. Det är Ösjörundan som går efter gamla fäbod­stigar runt Ösjön intill Ösjöbuan i Gagnefs socken.

Annons:

Gamla stigar har röjts upp och informationstavlor efter leden beskriver människors hårda levnadsvillkor med fäbodliv och kolningsarbete med mera från 1600-talet till slutet av 1800-talet.

Nisse har inte varit ensam om att ta initiativet till Ösjörundan.

Kjell Örtnäs från Värmland och hans familj har också stuga i Ösjöbuan.

Han hade leta efter och sedan röjt gamla fäbodstigar redan innan han började samarbeta med Nisse i projektet med Ösjörundan.

– Stigarna som kanske använts i 400 år började försvinna efter 1964 när den sista fäboden slutade brukas. Först höll jag på av rent intresse, men fick sedan bidrag från Skogsstyrelsen för att bevara kulturvärden i skogen, berättar Kjell.

Samtidigt bildade Nisses tre döttrar Åsa Säfström, Titti Säfström och Birgitta Fix en släktförening tillsammans med sina kusiner.

– Vi kunde få bidrag via Länsstyrelsen för att återigen börja med slåtterbruk samt att restaurera byggnaderna i vår fäbod, säger Nisse.

För Nisse som har 80 års yrkeserfarenheter som skogsmästare, började projektet med Ösjörundan för flera år sedan, med att Lars-Erik Larsson, som tidigare skrivit många artiklar i Dalabygden, lämnade in en motion till LRF:s länsförbund om att skogens betydelse för Falu gruva borde lyftas fram mer.

– Falu gruva är ett av världs­arven, men gruvan har alltid varit totalt beroende av skogsprodukter bland annat när berget skulle värmas upp för att få det att spricka och få loss malmen. Det fanns också 132 hyttor bara i Falun där det gick åt mycket kol när det gjordes råkoppar av malmen, berättar Nisse.

Motionen bifölls och länsförbundet beslutade att Studieförbundet vuxenskolan skulle ta över ärendet. Det ledde till att Nisse skrev boken Dalabönderna och Kopparberget.

Boken handlar bland annat om storskiftet som var en jätteorganisation i början av 1800-talet för att motverka ägosplittringen och de alltför små brukningsenheterna.

Något som inte många vet är hur bönderna i Gagnefs socken (en av fyra socknar i Dalarna) blev ålagda att leverara kol till Falun, under drottning Kristinas tid. Det var en form av beskattning och blev en tung börda för allmogen.

– Skogen runt Falun var redan avverkad före 1600-talet och det behövdes mer till gruvan och hyttorna, berättar Nisse.

Att kola var förr också ett sätt för bönderna att få lite pengar att köpa sådant som inte den egna gården gav.

Nisse och Kjell har hittat och märkt upp flera kolbottnar, det vill säga lämningar som vittnar om det tidigare hårda arbetet med att kola, utmed Ösjörundan.

Nisse har skrivit texterna till informationstavlorna och hans döttrar har hjälpt till att korrekturläsa. De har också varit med och sett till att skyltar kommit upp utmed leden.

Två personer med stor lokalkännedom och som bidragit med kunskap i projektet med Ösjörundan är Andreas Varg och Erik Boman.

Gagnefs kommun har bidragit ekonomiskkt till projektet, via hembygdsföreningen. Det blev exempelvis på det viset en unik karta som bland annat visar hur gamla fäbodstigar gick mellan olika byar i Mockfjärd och Gagnef och deras respektive fäbodar.

Hela projektet är även ett sätt att dokumentera livet förr i Gagnefs socken.

– Kanske kan skolorna ha fritidsdagar här, de får ju både biologi och historia med, säger Åsa.

Besökspunkterna och Ösjörundan kan besökas etappvis och leden är en komplettering till Friluftsfrämjandets uppmärkta stigar och leder i området.

Invigningen sker vid starten på Ösjörundan som utgår från Ösjöbuans vändplan.

Annons: