Inkomstskatt bör synas

Den förre S-ledaren och statsministern Göran Persson vill att facken ser över och granskar hur inkomstskatterna bättre ska fördelas mellan stad och land. Foto: Getty Images
Textstorlek:

Kan avskaffandet av kommunalskatten få fart på landsbygden? Det menar den förre S-ledaren Göran Persson. Den är djupt orättvis och fungerar inte längre menar han.

Annons:

Göran Persson ger sig nu på en skatt som kan spåras till både Bibeln och landskapslagarna.

Det folk förr kom med, kallat tioende, sägs vara grunden till kommunalskatten.

Det var på ett seminarium arrangerat av fackförbundet Kommunal om skatter som förre S-ledaren och statsministern Göran Persson la fram idén att kommunalskatten inte längre fungerar som den ska.

”Den har kommit till vägs ände”, sa han.

Perssons påhopp på denna skatt, som styr det mesta i en människas liv, anser han djupt orättvis.

Kommunalskatt är en del av den skatt man betalar på inkomsten och består av två delar: skatt till kommunen och skatt till landstinget.

Pengarna går bland annat till samhällsfunktioner som vård, skola, offentlig förvaltning, utbildningar, socialt skydd, försvaret och mycket annat.

1997 hade vi den högsta genomsnittliga kommunalskatten i Sveriges historia.

På 1960-talet låg skatten på mellan 14-20 procent.

I dag är den genomsnittliga skatten på 31.55 procent.

Det röda blocket menar att sänkt skatt urholkar välfärdssamhället medan de blå vill sänka skatterna för att stärka den privata ekonomin.

På Kommunals skatteseminarium menade Göran Persson att kommunalskatten gör landsbygden till en förlorare.

En glesbygdskommun i exempelvis norr kan ha kommunalskatt som är 35 procent högre än en Stockholmskommun, och andelen av lönen som går till kommunalskatt är lika hög oavsett vad man tjänar.

– Kommunalskatten är orättvis. Ju sämre service en kommun har desto högre är skatten, sa Göran Persson till DN.

För att råda bot på denna långvariga orättvisa vill Persson vända sig mot Norge. Där betalar alla minst 23 procent i skatt.

Cirka hälften är kommunalskatt och ett par procent går till landstiget (fylket).

Norska staten ger mer pengar till kommunerna än vad Sverige gör. Snittet ligger på 36 procent medan Sverige ligger på 24 procent.

Ytterligare ett exempel på hur ojämnt fördelningen slår visar en undersköterska som bor i Dorotea.

Undersköterskan betalar cirka tusenlappen mer i månaden i skatt än kollegan i Solna men får inte ut mer välfärd för det. Snarare mindre än den som bor i en välmående storstadskommun.

Persson uppmanade LO, TCO och Saco att gå i bräschen i skattedebatten och gå på djupet med löntagarnas pengar och hur inkomstskatterna fördelas.

Annons: