Använd EU:s jordbruksstöd klokt

Textstorlek:
Annons:

Enklare och mer modernt. Det var ambitionen när EU-kommissionen tog sig an jordbruksområdet i långtidsbudgeten, som nyligen lagts fram.

Att EU:s jordbrukspolitik behöver förnyas är de flesta överens om. I dag utbetalas miljardstöd till jordbruket inom EU, samtidigt som utvecklingsbistånd ges till tredje världen. Om det blev lättare för dessa utvecklingsländer att sälja sina råvaror och produkter till Europa skulle u-hjälpen sannolikt kunna minskas och länder i Afrika, Asien och Latinamerika i högre grad kunna stå på egna ben.

Samtidigt bör det poäng­teras att maten inte är vilken handelsvara som helst. Detta utvecklade jag i en ledare här nyligen. Varje land har en rätt och en plikt att trygga sin befolknings livsmedelsförsörjning. Att ha en rimlig beredskap för eventuella kris- och krigstider är med dagens säkerhetspolitiska läge mer angeläget än på länge.

Men det nationella intresset måste också jämkas samman med grannländernas och den europeiska gemenskapen. EU:s gemensamma jordbrukspolitik och det stöd som upptar runt en tredjedel av hela budgeten är krångligt och brister i transparens.

Samtidigt ser vi ett jordbruk som blir alltmer digitaliserat och automatiserat. Traktorer och skördetröskor styrs i hög grad med hjälp av satelliter och inbyggda datorer. Utsäde och grödor är föremål för snabba framsteg med hjälp av forskning och framsteg.

Dessutom ökar miljö- och klimatmål starkt i betydelse, liksom kraven på den mat som hamnar på tallriken hemma på köksbordet, i skolmatsalen eller på äldreboendet.

Någonstans i allt detta finns den – ofta ensamma – bonden som ska försöka manövrera i en snårskog av bestämmelser, myndighetspåbud och opinionsyttringar.

Inte undra på att bonden upplever många lagar och regler som orättvisa och irrationella. Som när jordbruk klassas som ”miljöförstörande verksamhet”. En bransch som förser oss med den livsviktiga maten får en negativ stämpel, vilket varken gagnar den enskilda lantbrukaren eller näringen.

Nyligen hördes storstadsbor i torkans och vattenbristens spår klaga på att korna får för mycket vatten. Den sortens enfaldiga yttringar passerar med råge gränsen för det acceptabla!

En positiv aspekt med det nya EU-stödet är att varje medlemsland får mer att säga till om kring hur stödet ska fördelas på hemmaplan. Det bådar gott men ökar samtidigt pressen på svensk politik och våra myndigheter att åstadkomma en rättvis och rimlig fördelning av stödpengarna.

Att ge jordbruket de allra bästa förutsättningarna att verka på en alltmer globaliserad marknad, samtidigt som vi skapar en fullgod svensk beredskap – det är den stora

ut­maning som nu ligger framför oss.

Annons: