Från Brasilien till en dalagård där Sverige föddes

Textstorlek:

Nisse var kluven när Sverige spelade fotboll mot Brasilien. Som ägare till Näs kungsgård i Hedemora känner han historiens vingslag i varenda vrå. Här föddes Hans Järta som med regeringsformen 1809 lade grunden till ett demokratiskt och modernt Sverige.

Annons:

Det är något visst att komma till Dala-Husby i Hedemora. Här finns inte bara en kungsgård, utan två – Husby kungsgård och Näs kungsgård.

Det betydde att orten var så pass intressant för statsmakten att man förlade gårdar som representanter för kungamakten och landets styrande elit som ofta hade med bergshanteringen att göra.

Namnet Husby kommer från husabyar, som var just kungsgårdar och tillhörde det kungliga godset Uppsala öd. Ingen kan på rak arm säga hur gammalt Näs kungsgård är, men det berättas om en riddare, Ingel Jönsson Puke, vilket vid sin död 1487 testamenterade egendomen till det av honom grundade Gudsbergs kloster.

År 1527 togs gården över av kronan och gjordes om till kungsgård 1542 för fogden av Näsgårds län och avlöste därmed Husby kungsgård från sin tjänst. När Sverige var en stormakt blev gården bostads för militärer.

År 1682 blev Näs boplats för chefen på Dalregementet och 1695 byggdes den nuvarande gården, en envånings huvudbyggnad med fyra kvadratiska flygelbyggnader efter ritning av Erik Dahlberg. År 1727 brann huvudbyggnaden men det hela byggdes upp.

År 1774 föddes Hans Järta på Näs Kungsgård. Han förknippas ofta felaktigt med Lars Johan Hierta, som grundade den liberala tidningen Aftonbladet på 1830-talet. Hans var sladdbarn och pappa Carl var generalmajor och chef på Dalregementet. Mamman hette Maria Charlotta von Plomgren.

Dalkarlen Hans Järta (Hierta som adlad) var motståndsman, satiriker, publicist, finansminister, medlem av Svenska Akademien, landshövding i Dalarna mellan 1812-22, historiker och riksarkivarie i Uppsala.

Det sägs att han skulle ha tillhört Peclins gäng som mördade Gustaf III på operan i Stockholm.

Det Järta är mest känd för är att ha varit huvudförfattare till den nya regeringsformen 1809, som sägs ha skrivits i ett rasande tempo, och som lade grunden till det Sverige vi idag lever i med reducerad kungamakt, demokrati, parlamentarism, yttrandefrihet och maktfördelning mellan statens representanter för folkets skydd och väl. Det och mycket annat kan man läsa i Gunnar Petris bok: Hans Järta, En biografi.

Grusvägen till Näs kungsgård öppnar upp en vy, med huvudbyggnaden, flyglarna och de gamla träden som tar en långt tillbaka i tiden då Dalarna nästan inte fanns utan var: norrgården nära kungens gårdar i Svea rike.

Först verkar det som ingen bor här. En hund kommer fram och nosar nyfiket.

Plötsligt öppnas ett fönster och en vithårig man tittar lite förskräckt ut och undrar vem den oanmälde är. Det är ägaren till gården, Nils ”Nisse” Karlgren, och vi kommer överens om att träffas. Kungsgården har många rum men Nisse och han fru använder inte alla.

Nisse föddes i Lund men när pappa var sjuk rekommenderas han att flytta till ett varmare land. Det blev Brasilien.

– Mamma var från Tyskland och vi fick tag på en gård. Med den franske filosofen Rousseu i tankarna uppfostrades jag och syskonen med naturens vilda liv som ledstjärna. Vi levde enkelt och istället för skolan undervisades vi av pappa och mamma, säger Nisse.

Han berättar att de var mycket bildade och språkbegåvade och Nisse pratar portugisiska flytande plus ytterligare några språk. På 1950-talet tog det 56 timmar att flyga till Brasilen och Nisse minns fotbolls-VM 1958 där Sverige fick stryk i finalen mot värdlandet.

– Jag minns det där mycket väl. 17-åriga Pelé var svårstoppad.

Nu var det inte bara Brasilien familjen bodde i. När Nisse var elva år hade han hunnit bo i tre kontinenter, bland annat i USA.

Men familjen längtade hem och i början av 60-talet kom de till Näs kungsgård som efter militärer hade varit bondgård och behandlingshem för alkoholister.

– Vi drev jordbruk så som vi hade gjort i Brasilien. Jag tyckte om att leva som bonde men jordbruket är inte längre kvar.

Nisse håller upp ett foto på gården i Brasilien. Han reser ofta dit och möter stora odlingar av soja och majs som gör att vi kan äta billig mat. Det avverkas också en hel del skog berättar han.

– Min mamma pratade flera språk. Hon läste en bok i veckan och hade toppbetyg. Vid 50 utbildade hon sig till läkare som hon jobbade med till hon var 83 år gammal. Det får man väl ändå säga är rätt bra, säger Nisse och skrattar.

Januarisolen sänker sig över Näs kungsgård. Så här inför valet i höst går tankarna till Hans Järta, en stor statsman som kom att påverka Sverige lång lång tid framåt.

Annons: