De knackar liarna vassa

Textstorlek:

Det hamras och knackas i Hembygdsföreningens smedja i Fredriksberg, men den här gången är det ingen eld i ässjan utan det är liar som ska bli vassa genom knackning.

Staffan Lundaal bor i Gräsåsen några mil söder om Fredriksberg. Han och några andra män i Fredriksberg renoverade smedjan för ett antal år sedan efter förfrågan från Hembygdsföreningen. Staffan brukar nu hyra in sig här för att smida ljusstakar och annat som han säljer.

Den här dagen leder han kursen där tre deltagare lär sig att knacka en lie vass. Länsstyrelsen i Värmland står bakom projektet och tidigare år har det varit Länsstyrelsen i Dalarna.

Staffan berättar att knackning av liar är en gammal teknik som användes i Sverige och Norge till och med tidigt 1700-tal troligtvis, men samtidigt tvistar man om tekniken funnits överhuvudtaget i Norden. I dag är den i varje fall vanligare i övriga Europa, som exempelvis Rumänien där Staffan för tre år sedan fick tillfälle att slå med deras liar och se hur det gick till att knacka liar.

I Sverige gjorde man liar av bättre kvalitet och kunde därmed få bättre skärpa genom att slipa liarna. Därmed konkurrerades kanske knackeliarna ut, tror Staffan.

Han menar att vi i Norden har varit ganska ensamma om att slipa liar förutom i USA, dit tekniken antagligen kom genom invandrarna. Nu finns inte längre någon nytillverkning av riktigt bra slipstensliar i Sverige, vad Staffan vet.

Han köper liar från Österrike i dag för att få liar av bra kvalitet och som kan vässas genom knackning.

– Mina personliga åsikter är att knackeliar, som är bredare och mer spolformade, flyter bättre efter marken när man slår. Det är också lättare att hålla skärpan på lien i och med att man enkelt kan reparera själv när man är ute och slår. Det tar en halvtimme upp till en timme och det enda som behövs är hammare och knackstäd, ingen el är nödvändig, säger han.

Han bryner dessutom ofta och därmed har han riktig rakbladsskärpa på lien hela dagen.

Staffan har hållit många kurser och demonstrationsdagar i lieslåtter och även de som har mycket erfarenhet av lieslåtter är förvånade över skärpan på en knackelie.

I sommar ska han slå åtta hektar ängsmark åt Örebro kommun, som ett led i att värna om den biologiska mångfalden.

– Det blir förhoppningsvis sju personer som ska slå, varav fyra är nybörjare. Det har blivit många yngre som är intresserade av lieslåtter och det är jätteroligt, säger han och tillägger att han gärna ser lika många tjejer som killar som slår.

Leksands kommun äger Sturängen i Tällberg och det är en äng som är känd för sin rika flora. I sommar ska Staffan och två kompisar till honom slå ängen för tredje året i rad.

Länsstyrelsen i Dalarna arrangerar också en kurs någonstans i Leksanddstrakten i sommar och då ska Staffan lära ut knackningsteknik och lieslåtter.

Det är behagligt att slå med lie, tycker Staffan.

– Det är meditativt i och med att man är fokuserad och därför kan inte tankarna leva fritt. Man blir som regel inte trött heller utan bara glad. De som börjar slå med lie brukar vilja fortsätta.

Han hävdar till och med att det ibland är mer effektivt att slå med lie än med slåtterbark eller röjsåg.

– Beror på hur marken ser ut eller hur bred slåtterbalken är. Men framförallt har lien jättemånga fördelar både socialt och om man tar med aspekter som miljöpåverkan vid tillverkning och användning av respektive redskap, säger Staffan.

Staffan har sett det ökade intresset för lieslåtter bland yngre och sätter det i samband med att många vill leva ett annat liv än de kanske gör i dag.

– Det är trendigt med olika hantverk överhuvudtaget, tillägger en av kursdeltagarna, Alexander Baker från Hjulsjö i Västmanland. Han är 26 år.

Alexander ska tillsammans med Staffan slå gräs åt Örebro kommun i sommar. Han tycker det är kul att lära sig en gammal teknik och säger att det är lättare än man kan tro. Det är dessutom motiverande att kunna leva mer hållbart, menar han.

Helena Backius är också från Hjulsjö. För henne är det spännande att kunna lära sig en teknik som bara fordrar enkla verktyg.

– När jag ska slå slåtterängarna behöver jag ju inte ha en hel slipsten med mig ut, säger hon.

Johnny Hassel från Edsvalla i Värmland vill lära sig yekniken för att kunna slå sina egna ägor med lie istället för trimmer. Han tycker det är trevligare med ett tyst och lugnt sätt att slå.

Förutom kurser i lieknackning och lieslåtter har Staffan kostnadsfri rådgivning åt Länsstyrelsen i Värmland.