Värnar odlingsmarken

Textstorlek:

Sverige behöver bli mer självförsörjande på mat för att inte vara beroende av att importera från andra länder. Men för det krävs mark att odla på och det är något som snart kan bli en bristvara om vi ska följa EU:s regler i framtiden, varnar Joel Holmdahl för.

Joel Holmdahl driver tillsammans med sin sambo Maria Danielsson ett småskaligt jordbruk på finngården Rikkenstorp alldeles utanför Dalarnas södra gräns.

Han är engagerad i organisationen NOrd Bruk och sitter sedan två år tillbaka med i den nationella styrelsen. Organisationen är i sin tur medlem i den internationella organisationen La Via Campesina som har 200 miljoner medlemmar över hela världen.

Det var från början en motreaktion till världshandelsorganisationen när den skapades. Samtidigt gick Sverige med i EU.

– Livsmedel skulle behandlas som vilken vara som helst på en öppen global marknad. Varor och kapital skulle få flöda fritt, förklarar Joel och fortsätter:

– Resultatet blev att ett naturresursrikt land i norr, som Sverige, gick från att vara 100 procent självförsörjande till att på bara 25 år producera 40 procent av den mat vi konsumerar inom landet. Antalet aktiva jordbrukare minskade under samma period med 70 procent, säger han.

Joel tycker det är intressant att se hur en bonde i Sverige har samhörighet med en bonde i Amazonas.

– För första gången i historien påverkades alla småproducenter över hela världen av samma regelverk.

Joel åker med jämna mellanrum till Bryssel och debatterar på Europanivå. Enligt honom ligger Sverige efter när det gäller landsbygdsfrågor.

– Hela Sverige lever inte, det har man slagit fast. Och det beror inte på att det är brist på pengar i Sverige, säger han frustrerad över att det aldrig händer något trots att alla pratar om det.

Extra viktigt att ta den här frågan på allvar är med tanke på de beredskapsdiskussioner vi har i dag, menar han.

Det är strategiskt viktigt att ha ett eget jordbruk i hela landet och det finns goda förutsättningar att bli självförsörjande igen. Enheter har på många sätt slagits sönder men speciellt i inlandet finns fortfarande en naturlig potential för små jordbruksenheter för 15-20 kor, som många försörjde sig på nästan fram till 1990-talet.

Men en gård i den storleken är extremt svårt att driva ekonomiskt i dag, enligt Joel.

– Vi behöver skapa förutsättningar att kunna bedriva lantbruk på mindre enheter. Det har en gång varit grunden för landskapsekonomin och vårt välfärdsystem. Men nu kan vi aldrig konkurrera ekonomiskt med stora enheter i Tyskland och Frankrike och därför måste exempelvis den svenska mjölken få kosta lite mer.

Naturen behöver också mångfalden som de mindre gårdarna ger och hela ekosystemet bygger på det, menar han.

– Sveriges livsmedelsstrategi kan ge sken av att vi bestämmer själva, men egentligen ligger hela jordbrukspolitiken på EU-nivå. I dag prioriteras inte bra mat, utan istället ekonomiska vinster, men inte för bönder utan för kapitalstarka, säger Joel.

Han berättar att det just nu diskuteras i EU om att skogen ska föras över till överstatlig kontroll, vilket skulle innebära att Sverige som land får mindre kontroll över den egna skogen.

– På många platser i Sverige ägs skog och mark av allt större bolag. När de betalar skatt är det inte säkert att det kommer kommunen till del, de kanske inte ens skattar i Sverige, förklarar han.

Med internationellt kapital köps nu mark upp i Östeuropa och det är inte för att odla mat på i första hand utan enbart i spekulationssyfte, alltså för att tjäna pengar, menar Joel.

Än så länge är det åtminstone till viss del reglerat i Sverige, men han är orolig för att det håller på att ändras, på grund av EU:s påtryckningar.

– I dag kan driftsformen av ett jordbruk vara ett bolag men själva jordbruksfastigheten måste ägas av en enskild person. Det är just detta som diskuteras nu i EU, här vill man att aktiebolag ska få äga mark även i Sverige för att kunna bygga större enheter med hjälp av större kapital. EU ser Sveriges regler som hinder för kapitalets fria rörlighet och vill därför sätta press på Sverige att avreglera, säger han och tillägger:

– Men om vi släpper in de stora bolagen så måste vi också släppa in internationella bolag, som kommer att äga marken i Sverige, om vi ska följa EU:s regler.

För en bonde som har svårt att få ekonomin att gå ihop kan det istället för att odla mat på marken bli mer pengar på att upplåta mark för bygge av golfbana eller stugby med strandnära tomter exempelvis.

NOrd Bruk är inte en nationalistisk organisation. Den är partiobunden och kämpar för rättigheter och en demokratisk bas på landsbygden över hela världen. Internationell solidaritet är viktigt.

– Vi vill inte heller att våra svenska storbolag ska finansiera kolonialism i Brasilien, säger Joel.