Privat vägunderhåll oroar

Bengt Liss, längst till vänster, har lämnat in en överklagan. Pär Knuts, Rolf Johansson och Nils Gunnar Storerkers håller med. Här vid Ytteråkerös bystuga.

Textstorlek:

Hot eller utveckling? Fyra herrar i bland annat Ytteråkerö menar att kommunen nu hotar byarna när vägunderhållet kan upphöra. Bengt Liss har lämnat in en överklagan.

Annons:

Förr skötte byarna sig själva. Hästar plogade snö. Vatten hämtades i brunnar på gården.

Men sen kom 1970-talet.

Mindre kommuner blev större och vatten och snöröjning hamnande på tjänstemännens bord.

Men nu vill kommuner släppa på ansvaret och låta byarna successivt ta över vägunderhåll och annat som ska skötas.

I Leksand har kommunen beslutat att skötseln av enskilda vägar ska upphöra den 31 december 2019.

Det som krävs är ett avtal mellan en vägsamfällighet och kommunen.

Nils Gunnar Storerkers bor i Ytteråkerö. I insändaren: ”Leksands kommun hotar byar med indraget vägunderhåll” berättar han om ett stormöte i Lima bystuga för ett antal år sedan.

De flesta verkade då vara emot kommunens förslag. Orsaken var höga kostnader om byarna skulle sköta vägarna och krångel när varje by skulle behöva upphandla entreprenörer.

Att bilda vägförening för att också få fritidshusägarna med på banan, tycker Nils Gunnar inte heller är ett bra argument. De gör redan tillräckligt när de turistar och handlar i kommunen, menar han.

Det är fredag eftermiddag. Solen lyser på snön som lär ligga kvar ett bra tag till. Vi träffas i bystugan. Det är Pär Knuts, Nils Gunnar, Rolf Johansson och Bengt Liss.

Han har en pärm med papper i ämnet. Bengt bor i grannbyn och han har nu överklagat. Han menar att ärendet strider mot kommunallagen.

Det råder en viss uppgivenhet kring bordet. Det handlar inte bara om att bilda en samfällighet. Det är också svårt att engagera folk till bystugan.

Man menar att det skulle ha varit för 40 år sedan då sammanhållningen var en annan. Engagemanget är inte detsamma, och ingen vill längre sitta i någon styrelse eller ta på sig ansvar.

På frågan om inte en samfällighet skulle kunna få fart på byn, ingjuta nytt blod och samarbete, skakar herrarna på huvudet. De tror inte det skulle fungera.

– Förutom engagemang och massor av ideella timmar, krävs det både juridiskt och ekonomiskt kunnande för att driva en vägsamfällighet. Vem idag har det? säger Bengt.

För att lösa problemet är kvartteten inte främmande för att höja skatten.

– Kommunen marknadsför sig med 94 byar. Det vore att förstöra attraktionskraften om kommunen avsade sig ansvaret för vägarna, säger Nils Gunnar.

Annons: