Osäker framtid för kor

Kossorna utfodras av Khaled Abd Elmonaem, syrisk veterinär, och Mohammad Alobid. Foto: Maria Karlsson
Textstorlek:

Verksamheten med egna kor i kommunen är fortfarande under uppbyggnad. Men nu ser intresseföreningen i Grangärde en risk att det inte blir någon fortsatt satsning och de gör vad de kan för att djuren ska få vara kvar.

I Ludvika kommun har man valt att satsa på en verksamhet med betande kor. De kommunala köken skulle anpassas för att kunna ta emot råa animaler, kökspersonalen skulle få vidareutbildning att laga mat från grunden och det skulle serveras lokalproducerat ekologiskt kött på kommunens äldreboenden, skolor och förskolor.
Det är ett och ett halvt år sedan verksamheten med betesdjur i kommunen började som ett projekt. I Dalabygden 3 november berättade vi hur verksamheten utvecklats sedan starten och att fler äldreboenden, skolor och förskolor i kommunen fick möjlighet att äta av kommunens eget kött på Måltidens dag i år.
Ann Eriksson, husdjursagronom och ansvarig för projektet väntar nu på kommunens beslut för att kunna fortsätta att utveckla verksamheten.
Medlemmarna i Grangärdebygdens intresseförening, GBI, har varit delaktiga i verksamheten sedan starten och de är nu oroliga över de signaler de fått att verksamhenen kan komma att läggas ned.
– Vi har en ständig kommunikation med kommunen och stämmer av med jämna mellanrum vad som händer bland annat när det gäller betesverksamheten, säger Lisa Fröbel, sekreterare i GBI.
De har alltså fått veta att kommunen kanske anser sig vara tvungna att dra ned den verksamheten.
– Nu mobiliserar vi och vill skapa opinion kring det här. Vi tycker det är oerhört angeläget att hitta en konstruktiv lösning på det här, vi vill ha kvar djuren i kommunen, säger Fröbel.
I en debattartikel som tre representanter från GBI, Lisa Fröbel, Leif Andersson och Per Skoog, skrivit under framgår att föreningen anser det skulle vara dumt och oansvarigt att lägga ned verksamheten efter så kort tid
De skriver att det är i starten det kostar pengar och därför är det inte rätt att titta på kilopris till kund i det här läget. Därför uppmanar de kommunen att åtminstone ge verksamheten fem år.
De menar att det finns en stor politisk enighet att de kommunala korna är framtiden och de vill inte att kött av högsta kvalitet enbart ska vara för de betalstarka.
De betande djuren bidrar dessutom till mångfalden och minskar behovet av slyröjning som också kostar pengar för kommunen och ger oljud.
– Vi arrangerade och deltog i en lyckad resa tillsammans med församlingen, Samarkand och kommunen i augusti. Vi åkte till Örnsköldsvik och Kramfors för att hämta kunskap om matproduktion, upphandling och ekologisk livsstil med mera under några intensiva dagar, berättar Lisa Fröbel.
Hon förklarar att de därefter haft en bra dialog och stora förhoppningar om det som skulle fungera i Ludvika kommun.
GBI har ambitionen att utveckla bygdens matproduktion inom olika områden och där har korna en central roll, skriver de i debattartikeln.
Processen som ska leda till ett beslut pågår nu, enligt Åsa Wikberg (MP), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Men hon förklarar att det blir inget beslut förrän i 18 december.
Hon bekräftar att det finns olika åsikter angående om betesdjuren ska få vara kvar i kommunen eller inte.
– Jag kan inte säga än hur vi kommer att landa. Moderaterna har exempelvis varit tydliga med att den verksamheten ska avvecklas.
Åsa Wikberg förklarar att de fått mindre pengar än de räknat med, det är kommunfullmäktige som sätter ramarna. Men de måste ändå ha en budget i balans och måste därför hitta annat att spara in på för att djuren ska kunna vara kvar.
– Det handlar om mycket annat som människor också vill ha kvar: belysning, gatuunderhåll och slyröjning med mera, förklarar hon.
Wikberg själv har varit den som varit drivande när det gäller betesdjuren och det ligger henne varmt om hjärtat.
– Jag kommer att kämpa för att de ska vara kvar, säger hon och tycker att GBI:s synpunkt om att verksamheten som bara är i en uppbyggnadsfas behöver några år på sig för att få en rättvis utvärdering.
Ett skäl till att djuren ska vara kvar är också att de som är långt från arbetsmarknaden har fått chansen att få ett arbete samt att korna har gjort fint och hållit undan sly med mera.
– Dessutom är verksamheten med betesdjuren ett fullmäktigebeslut från början, det finns såna aspekter också. Därför kan man inte bara ta bort det hur som helst, säger Åsa Wikberg.