Unik barack får nytt liv

Den blå presenningen visar att taket på Stockholmsbaracken behöver bytas ut. Tomas Pelleberg gör sig klar med hammaren. Foto: Mats Lindström
Textstorlek:

Stockholmsbaracken kan vara den sista i sitt slag i Dalarna. Och nu tänker en av markägarna Tomas Pelleberg renovera skogshuggarbostaden.
– Tanken är fler övernattningar, säger han.

Annons:
Först låter det som en skröna – en barack i dalaskogen som heter Stockholm. Var det något kungen kanske bodde i när han var och hälsade på?
Vi tar bilen mot Leksand och Dala Järna. Svänger av mot Dala Floda och kör på en smal skogsväg.
Kommer till Älgberget där norrmän målade hemska krigsminnen på väggarna samt att lämningar efter fångstgropar från stenåldern finns i markerna.
Så dyker den upp, Stockholmsbaracken, inte långt från Dala Floda sockengräns.
Vi befinner oss i Björbergets fäbodområde i Leksands kommun västra. Här vid ån byggde storentreprenören Bäck-Daniel Daniel från Leksand en av flera baracker för skogshuggning.
Tiden är före och under andra världskriget då behovet av ved och sågade trävaror var mycket omfattande, speciellt i stockholmstrakten.
Tanken med barackerna var att skogsägare kunde sälja av lite skog för jobb åt människor i Leksand, Djura och Dala Floda.
Jobbet gick ut på att hugga stora mängder ved och att göra kol som kördes med häst och släde till järnvägsstationen i Dala-Floda för vidare färd mot Stockholm. Där ska varorna har sålts bland annat på Karlaplan.
Staden, som bland annat hade byggts av dalkarlar och kullor, var en stor arbetsplats för folk från Dalarna. Många skulle inte ha klarat sig om inte man hade haft storstaden att tillgå.
Tomas Pelleberg från Borlänge är tillsammmans med familjen markägare till Stockholmsbaracken sedan tre år.
Efter år av brist på underhåll vill nu familjen rädda kanske den sista baracken av sitt slag.
– Stockholmsbaracken är den enda som fortfarande existerar. Efter kriget fick markägarna på Djura östra läggning ta över baracken. Markägarna använde baracken för övernattning när man höll på med avverkning och framkörning vintertid med häst. Den används idag som övernattning under älgjakten, och tyvärr har underhållet totalt havererat, säger Tomas.
Namnet Stockholmsbaracken kan komma av att det mesta av veden och kolet kördes till huvudstaden för försäljning.
Tomas berättar om andra baracker i området som inte är kvar längre:
– Utöver vår barack hette nästa Slottet. Sedan kom Göteborg. En annan barack Öratjärnsbaracken låg längre västerut. Det fanns även en barack söder om stora granens naturreservat som hette 9:an. En barack på Leksands-sidan av Flosjön hette 48:an en annan 53:an.
Tomas berättar att taket måste renoveras då det har börjat regna in. Man tänker lägga på ett plåttak som i stora drag är underhållsfritt.
–  Vår ide är att olika föreningar ska kunna använda sig av baracken för olika evenemang.
Annons: