Tavlor av papp i skolan

Länge använde man i Sverige olika mått och vikter som gjorde det krångligt. Planschen föreställer Metriska systemet som skulle förstås av alla. Systemet infördes i Sverige 1878. Foto: Mats Lindström
Textstorlek:

I samband med Folkskolan 175 år visades några av Djurmo skolmuseums skolplanscher på Ottilia Adelborgmuseet.

De var vackra. De var spännande. De var relativt pedagogiska.
Skolplanscherna ingick som en del i den pedagogiska undervisningen för att lära barnen om Sverige och omvärlden.
Planscherna var ett åskådningsmaterial som förutom kunskap skulle stimulera barns fantasi och skönhetssinne.
Cirka 165 planscher finns på skolmuseet i Djurmo och några av dem har nu visats på Ottilia Adelborgmuseet i Gagnef i samband med att Folkskolan fyller 175 år.
Skolplanscher var vanliga i folkskolan i Sverige från 1890-talet till 1970-talet. Eftersom 1900 års normalplan förespråkade åskådlighet i undervisningen, blev skolplanscherna ett vanligt medel för lärarna att hjälpa barnen förstå skolkursens innehåll.
Vanliga förekommande motiv är bland annat växter, djur, årstider, främmande miljöer och historiska händelser och sådant som står i bibeln.
De var då snarlika bonader men var uppklistrade på kartong med en upphängningskrok.
Den hängdes vanligtvis upp mot skrivtavlan. Skolplanschen har med tiden blivit ersatt av diabilder, OH-bilder, filmprojektor, video eller en kombination av dator och videoprojektor.
Det finns bokverk som bygger på illustrationer av skolplanscher. Skolplanscherna är numera ett stort samlarobjekt. Några av dem är gjorda av kända konstnärer.
Gagnefs minnesstuga består av flera museer där Ottilia Adelborgmuseet ingår.
Lena Nordesjö kommer körande i bilen. Hon låser upp och vi går in.
I den högra delen finns det mesta om konstnären, författaren, hembygdsvårdaren och pionjären inom tecknade serier Ottilia Adelborg (1855-1936).
Hon var elev vid Fria konsternas akademi 1878–1884 och genomförde studieresor i Nederländerna 1898 och Italien 1901. Det litterära Ottilia Adelborg-priset instiftades år 2000 av Gagnefs kommun.
I rummet mitt emot hängde alltså några av Djurmo skolmuseums skolplanscher.
Lena minns dessa planscher från skoltiden. Hon tyckte de var spännande och man lärde sig saker.
Vi stannar till vid en av dessa pappbilder som föreställer livet på landet, och Lena kommenterar:
– Husen ser inte svenska ut. Förlagen var svenska men planscherna gjordes bland annat i Tyskland. Sen ser man hur flickor och pojkar behandlades. Flickorna har arbetssysslor medan pojkarna leker fritt.
I trappan till den övre våningen hänger en skolplansch med ett religiöst motiv.
Bibelns värld och historier var ämnen som barnen skulle kunna.
Länge hette det också Kristendomskunskap då det var den religionen som gällde i Sverige och Norge.
Skolplanschen föreställer Jesus som väcker upp en död.
Lena minns hur hon fantiserade kring dessa bilder, om det var sant och hur det kunde gå till.