Ökat intresse odla ätbart hemma

Juice, rödbetsbiffar och soppa är den moderna tidens exempel på vad den nyttiga rödbetan kan användas till. Foto: Hans Lundin
Textstorlek:

Odlingstrenden är fortsatt stor i de svenska hemmen och 80 procent odlar nu något ätbart hemma. För den som väljer rödbetan väntar många hälsovinster.

Annons:
Nu är det en härlig tid för alla odlare, den kalla våren är ett minne blott. I landen har grödorna växt sakta och bestämt vilket gör sallaten krispig, morötterna spänstiga och rödbetorna stora och fina.
Enligt en färsk undersökning från bygg- och trädgårdsmarknaden Hornbach är odlingsintresset bland hemmafixare ännu större i år än förra året. Hela 80 procent av de tillfrågade svarade att de odlar något ätbart hemma, jämfört med 71 procent 2016. Det kan vara i trädgården, på balkongen eller i köksfönstret.
Favoriterna är frukt och bär (71 procent) och kryddor och örter (70 procent). 67 procent odlar grönsaker medan 35 procent odlar potatis och rotfrukter.
De vanligaste anledningen till att man odlar är för nöjes skull (76 procent), för att det smakar bättre (57 procent) eller för att ta hänsyn till miljön och vill äta ekologiska produkter (28 procent).
Rotfrukterna hör inte till det som odlas mest enligt undersökning men det kanske borde vara mer med tanke på hur lättodlade och hälsosamma de kan vara samt att de kan användas till så mycket. Ett exempel är rödbetan.
Rödbetornas historia i vårt land är lite motsägelsefull. Somliga menar att den började odlas redan på 1400-talet, andra senarelägger deras ankomst till 1600-talet. Vi vet att denna gamla kulturväxt härstammar från Nordafrika och att romarna gärna odlade den. Rödbetan är tålig och trivs i näringsrik jord med soligt läge. Det är bara torra somrar man riskerar att få besök av jordloppor i bestånden.
Den är lätt att lagra och lägger man in den har man en smak av sommar även då Kung Bore går runt knutarna med smällande köldskott.
Rödbetan tillhör samma familj som mangold och spenat (Chenopodiaceae). Det går att äta både roten och bladen. Bladen äts på samma sätt som spenat eller mangold och kan användas som sallad eller i maträtter. De är en rik källa på näringsämnen och har som mangold, en bitter smak.
Rödbetans söta smak kommer av dess höga sockerinnehåll vilket är bland det högsta av alla grönsaker. Den söta men kalorifattiga rödbetan är en viktig källa för produktionen av raffinerat socker.
Pytt i panna och rödbeta hör ihop, men på senare år har man börjat använda rödbetan i de mest skiftande sammanhang. Juice, rödbetsbiffar och soppa är den moderna tidens exempel.
Numera finns många olika sorters rödbetor på marknaden, till och med polkagrisrandiga betor. Men för den konservative duger den vanliga röda betan lika bra.
I folkmedicinen har rödbetan använts länge. Bland annat har man ansett att den haft renande egenskaper för levern. På senare år har man upptäckt att nitraterna i rödbeta minskar cancerogena nitrosaminer hos patienter med magcancer och att de har en hjärt-och kärlskyddande effekt som kan öka det goda HDL-kolesterolet. Rödbetor innehåller även betain och folsyra som i samverkan minskar ämnet homocystein, som är skadligt för blodkärlen samt ökar risken för cancer, demens och stroke.
Så lägger du in rödbetor:
1kg rödbetor kokas. Tag inte bort skalet eller rotspetsen. Då de är mjuka läggs de i kallt vatten. Lägg gärna i ett par citronskivor i vattnet så fastnar inte den röda färgen på fingrarna. Skala genom att klämma av skalet. Skiva och lägg i en burk.
Ättikslag: 1,5 dl ättikssprit, 0,5 L vatten, 1,5 dl socker och fem hela kryddnejlikor. Koka upp och slå det i burken. Dagen därpå kan rödbetorna avnjutas.
Ryska nationalrätten borsjtj:
Grovriv rödbetor, lök, morot och vitkål. Fräs grönsakerna i fett. Tillsätt vatten, buljongtärningar, peppar och lagerblad. Koka under lock på svag värme, 20-30 min. Smaka av med vinäger, salt och peppar.
Hans Lundin/Maria Karlsson
Annons: