Fjäril trivs bra i Dalarna

Väddnätfjärilen trivs särskilt bra i Dalarna. Foto: Göran Vesslén/Länsstyrelsen Dalarna
Textstorlek:

​Brun gräsfjäril och väddnätsfjärilen betraktas som fridlysta. Men det är något speciellt med Dalarna. Det har visat sig att arterna trivs bättre här.

Annons:

Fjärilar söker sig till öppna landskap vilket ställer krav på röjningsarbetet.

– Av någon anledning trivs brun gräsfjäril speciellt bra i Dalarna. I resten av Sverige är den väldigt sällsynt.

Vi är angelägna om att ha den kvar. Detsamma gäller väddnätfjärilen. Arten är hotad i hela Sverige.

Men vi har några populationer i länet, säger Björn Forsberg, enhetschef vid naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarna.

I hela västeuropa har Väddnätfjärilen minskar i snabb takt de senaste 30 åren. Arten är fridlyst inom hela EU.

Den förekommer bland annat på ett 20-tal platser i mellansverige.

Arten lägger sina ägg på väl utvalda platser, optimalt vid en varm, fuktig äng.

På toppen av ett blad men många ägg överlever inte. Det tar cirka ett år från det att ägget läggs till att den blivande fjärilen blir larv, förpuppas och slutligen kan sträcka ut sina vingar.

Brun gräsfjäril är fridlyst enligt Artskyddsförordningen.

Fjärilen flyger helst i områden där växtligheten inte är alltför kort. Vidare vill de gärna ha en skyddande skog intill. Anledningen tros vara att den är känslig för vind.

Forsberg menar att det är svårt att säga varför arterna är mer vanliga i Dalarna.

Hade man vetat det skulle arbetet med att bevara arterna i övriga delar av landet vara lättare.

Klart är att det finns något speciellt i länet som gör att den trivs bra här, menar han.

Men det kan lika gärna vara så att den miljö som arterna lever i har förstörts i övriga delar av landet.

Ledningsgator är exempel på stråk som fjärilar utnyttjar när övriga delar av landskapet, såsom jordbruksmarker, växer igen. Därför är det viktigt att hålla ledningsgatorna öppna.

Det ligger i kraftledningsbolagens intresse att hålla efter och röja så inte elledningar påverkas av uppvuxna träd, menar Forsberg. Men det är inte bara fjärilsarter som gynnas av den fria passagen.

– Just nu fokuserar vi på de här två fjärilsarterna. De är värda att bevara.

– Men ett röjningsarbete gynnar även andra arter. Det finns trollsländor, skalbaggar samt andra insekter och växter som tycker om öppna och varma miljöer, säger Forsberg.

Men risken finns att man röjer dessa platser på ett felaktigt sätt och förstör de gynnsamma förhållandena.

Klimatförändringar medför väderpåverkan vilket kan resultera i strömavbrott.

Om ledningarna i framtiden grävs ner, hur blir då situationen för fjärilarna?

– När det gäller kraftledningsgator och fjärilars levnadsmiljö tror jag man måste se till samhället i stort. Vad är bäst för samhället? Man måste prioritera.

Det kan många gånger vara bättre att gräva ner ledningarna. Då kan man istället öka förutsättningarna för fjärilarna att trivas på det öppna jordbrukslandskapet. Fjärilsarterna står inte och faller med ledningsgatorna.

Fjärilar och ett säkert, tryggt samhälle. Det ena utesluter inte det andra.

Emely Bakken

Annons: