Så låt oss se möjligheterna i allihop

Textstorlek:
Här, kära läsare, är mina tankar inför nationaldagen:
Genom århundraden har Sverige varit en mötesplats för människor från olika länder och kulturer. Med avgörande kunskaper har människor kommit till oss, tillfört ny teknik och skapat nya förutsättningar för ny utveckling. I det mänskliga mötet, människor emellan, har melodier, instrument, broderier, maträtter och andra traditioner berikat – ja, faktiskt skapat den kultur som många i dag med självklarhet kallar svensk.
Så är det – och så ska det vara – också i vår tid. I vårt vidsträckta land finns plats för nya vänner med nya perspektiv på tillvaron – människor med kraft att driva företag, att serva och servera där vi själva inte tycks räcka till, människor med goda hjärtan, spetskompetens och ofta konstnärlig talang. Med rätt förutsättningar, erbjuder vårt mångkulturella och mångreligiösa Sverige fantastiska möjligheter.
I ärlighetens namn finns här också stora påfrestningar. Utan människors goda medmänskliga möten, kan det annorlunda betraktas som en fara, ett hot.
Den främlingsfientlighet som har fått fäste i Sverige och inte minst här i Dalarna kan – som jag ser det – bara bero att mötena mellan människor är alltför få. Att vi faktiskt inte lär känna varandra, att vi inte ser oss som grannar, att vi inte blir vänner.
När vi som är födda i Sverige inte i naturliga och vardagliga sammanhang möter nya invånare, komna från andra länder, kan själva okunskapen leda tanken fel.
Låt oss se allvaret – och låt oss anta utmaningen: Att skapa mötesplatser där nya och gamla invånare i vår by, vårt samhälle, vårt land får anledning att se varandra och vinna varandras förtroende. Om språket inte räcker till, kan hantverk, idrott, musik, matlagning och praktiskt arbete leda oss till kontakt och respekt.
Och vi, som är födda här i Sverige, har inget att rädas. Allra minst vi i Dalarna med tusenåriga timmerhustraditioner, nationalkonstnärer som Karlfeldt och Zorn och en bygdedräkt för varje socken. Den som känner sig själv väl, kan med trygghet och frimodighet möta andra.
I detta faktum bekräftas också hisnande samband mellan egna rottrådar och öppenhet. Det finns ingen fara i en stark lokal eller nationell identitet. Tvärtom, den är en nyckel till öppenhet och utveckling.
Som en chilensk snickare, verksam i Dalarna sa: Den människa som vet att en polska från Boda med självklarhet måste ljuda annorlunda än en från Rättvik, hon har de allra bästa förutsättningar att med trygghet välkomna det nya och annorlunda, även i internationellt och mångkulturellt perspektiv.
Så låt oss se möjligheterna i mångfald. Tillsammans kan vi människor uträtta stordåd – och leda vårt Dalarna till nya samarbeten, till rikare kultur, till tillväxt och utveckling. I sin ursprungliga betydelse anknyter begreppet nation till folk, inte till stat. Låt oss nu göra vår nationaldag till en manifestation för det som gäller alla människor: Människors likavärde och allas våra mänskliga friheter och rättigheter.
Karin Perers