Finskt hus för 100-åring

Här på krönet till centrala Avesta uppförde man för 56 år sedan en av Dalarnas märkligaste byggnader, Aaltohuset, Sundh center. Alvar Aalto var från Finland som firar 100 år i år. Foto: Mats Lindström
Textstorlek:

Finlands självständighet för 100 år sedan präglades av modernistiska strömningar. Aaltohuset i Avesta, som förra året blev 55 år, tillhör Dalarnas originellaste byggnader.

Länets arkitektur är kanske mest känt för låga, grå hus som man skvätte röd färg på.
Den rödan stugan med vita knutar förknippas många gånger med Sverige och svenskarna.
För cirka tio år sedan startade konstnären Mikael Genberg ett projekt som gick ut på att placera en röd stuga på månen. Än har ingen sådan stuga synts till på grannplaneten.
Däremot har Dalarna ett hus som skulle kunna liknas vid en utomjording, med tanke på dess modernistiska och annorlunda utseende.
Aaltohuset (Blå huset, Sundcenter) ritades av den banbrytande finske arkitekten och formgivaren Alvar Aalto (1898-1976).
Aaltohuset kallades också Blå huset efter färgen på fasaden eller Sundcenter efter byggmästaren Ernst Sundh.
Huset i Avesta är en av tre byggnader i Sverige som ritades av Aalto och tog fyra år att bygga, mellan 1957 och 1961.
Husens moderna, strömlinjeformade och futuristiska arkitektur är präglad av den framtidsoptimism och rymdålder som Avesta och Sverige påverkades av.
Avesta var av hävd en stark industriort av järn, mynt och stål, och på grund av sitt södra läge i länet var inte kommunen på samma sätt påverkad av nationalromantiken som till exempel Siljansbygden var. Ett Aaltohus som Blå huset i Avesta hade aldrig accepterats i Leksand eller Rättvik.
Ernst Sundh som fick uppdraget att bygga huset var nära vän med den finske arkitekten och professorn.
Byggnaden står på krönet av centrum och består av åtta våningar med en blandning av restaurang, butiker, kontor och lägenheter.
Allra högst upp möts man av det som Alvar Aalto kallade ”elitbostaden”. Här tar man hissen in i vardagsrummets öppna etagevåning med räcken vid ballkongen, och har man inga problem med höga höjder är det inget fel på utsikten.
Husets synts också på håll när man börjar närma sig centrum.
Hur kunde det då komma sig att Alvar Aalto, en världsman med flera prisade byggnader utomlands, ville rita en byggnad för Avesta?
Mellan 1946 och 1957 fanns Artek i Hedemora. De tillverkade hans möbler och Aalto kom att fatta tycke för Dalarna. Han hade till och med planer på att bosätta sig här.
Sedan 2004 ägs huset av familjen Sundh och heter numera Sundh center.
Alvar Aalto föddes i Kuortane men växte från fem års ålder upp i Alajärvi och senare i Jyväskylä.
Hans far Johan Henrik Aalto hade finska som modersmål och hans mor Selly (Selma) Matilda (född Hackstedt) hade svenska som modersmål.
1916 började Aalto studera på Helsingfors tekniska högskola. Studierna avbröts av inbördeskriget där Aalto stred i den vita armén. Han återupptog sedan arkitekturstudierna och tog studenten 1921.
Aalto inledde sin karriär i hemstaden Jyväskylä där han öppnade sitt eget arkitektkontor.
Bland hans första genomförda projekt hör Järnvägsarbetarnas bostadshus i Jyväskylä. Aalto ritade Finlands paviljong på världsutställningen i New York 1939.
Aalto fick nu erbjudanden från utlandet och blev gästprofessor vid Massachusetts Institute of Technology i USA.
Förutom Aaltohuset i Avesta ritade Alvar Aalto ytterligare två byggander i Sverige, Västmanlands-Dala nationshus i Uppsla år 1965 och en utställningspaviljong i Hedemora.
Aaltohuset renoverades och dess paradvåning återställdes till originalskick år 2005.