Röjer upp för offerplats

Kenneth Broqvist, Astrid Gustafsson, Sune Bondesson och Lars Hansson ur Vikingagruppen röjer inför sommarens undersökning. Foto: Hans Lundin
Textstorlek:

Till sommaren kommer arkeologer från Historiska museet att inleda en undersökning av det som kan ha varit en gammal offerplats på Sollerön.

Annons:
Vikingagruppen på Sollerön, med Lässtyrelsens tillåtelse, röjde kring den förmodade offerplatsen, Hargen, i anslutning till Vikingagravfältet på Sollerön.
På Sollerön finns två stora gravfält från vikingatiden. De är de största i Dalarna.
De kan omfatta upp till 150 gravar. 1928 inleddes undersökningar av rösena efter det att man några år innan funnit föremål som med säkerhet kunde stamma från vikingatiden.
11 av rösena har undersökts men fynd har gjorts vid fler. De gravar som grävts ut är så kallade brandgravar.
Den döde brändes i samband med gravläggningen och bland kol och ben hittades också pilspetsar, glaspärlor, bronsringar och delar till hästutrustningar.
Föremålen har likheter med andra som hittats i både Sverige och övriga nordiska länder.
Det har funnits stora vikingatida gravfält på andra håll i Dalarna som i Orsa och på Tunaslätten, men de har odlats bort. Sollerögravarna har förmodligen bevarats då de var uppförda av sten.
I samband med att arkeologparet Mathias Bäck och Marta Lindeberg förvärvade ett fritidsboende på Sollerön, fick de möjlighet att vandra längs den promenadslinga som numera iordningställts av Hembygdsföreningen.
De lade då märke till ett högt beläget röse som var alldeles övervuxet.
I närheten fanns den gamla kapellplatsen med den intilliggande Ögonkällan. Eftersom de visste att högt belägna platser i närheten av naturfenomen som källor kunde tas i anspråk som offerplatser blev de intresserade.
Från järnålderns slutskede och tidig medeltid omkring åren 600 och 1000 har ett antal offerplatser i landet påträffats. Ibland har forskarna hjälp av gamla namn som Hargsåkern i Orsa.
Den förmodade Hargen utgör en kvadratisk stenkonstruktion som är 20X23 meter stor och 175 cm hög.
Ovansidan är i det närmaste plan. I folkmun har platsen kallats: ”begravningsröset”.
I närheten ligger också Lundgärdet som kan vara ett gammalt namn på en eventuell offerlund som numera är borta.
År 1999 gjordes utgrävningar av gamla boplatser på Sollerön och de äldsta visade sig vara från 500-talet. Där odlades sannolikt korn, humle och hampa.
Förekomsten av vikingatida hästskor är påfallande rikt i hela landskapet.
Detta kan jämföras med att man i Norge endast påträffat en enda hästsko från denna tid.
Till sommarens vikingadag i slutet av juli har Vikingagruppen målet att bygga en blästerugn för järnframställning.
Hans Lundin
Annons: