”Vi måste bli kaxigare”

Dalarna behöver inga bidrag om det blir bättre betalt för det som kommer från skogarna, gruvorna och vattenkraften med mera. foto: Maria Karlsson
Textstorlek:

​Dalarna ska bli bättre på att lyfta fram det positiva men också att säga vad vi behöver. Det och mycket annat kom fram på Tankesmedjans seminarie Dalarnas framtid.

Annons:

Det finns en stor okunnighet när det gäller utjämningsbidragen i Sverige, enligt Anders Ahlgren, tidigare riksdagsledamot men också en av grundarna till Dalarnas Framtid Tankesmedjan.

– Många tror att det är länen i norra Sverige som får mest pengar men det stämmer inte. Tidigare var det Västra Götaland som fick mest och Malmö kommun var den kommun som fick mest och det gäller säkert även i dag.

Men Ahlgren vill inte att Dalarna ska få mer bidrag.

– Nej, vi borde istället få mer betalt för det vi producerar, som exempelvis stål och vattenkraft, eller för det som kommer från skogen och gruvorna. Och vi ska ha bra betalt när vi skickar välutbildad arbetskraft till Stockholm.

Sedan när kanske samma person blir äldre och vill flytta hem till Dalarna igen borde det komma med en koffert med pengar för att betala för äldrevården som kanske behövs, enligt Ahlgren.

Dalarna bidrar till Sveriges ekonomiska utveckling, menar Anders Ahlgren och han tycker att det och allt annat positivt med Dalarna borde lyftas fram mer.

Att vi borde bli bättre på att berätta vad vi är bra på, men också kaxigare och säga vad vi behöver var något som lyftes fram på seminariet Dalarnas framtid som arrangerades av Dalarnas Framtid Tankesmedjan.

Seminariet handlade om Landsbygdskommitténs förslag och vilken betydelse de skulle kunna få för invånarna i Dalarna.

Det blev en bra debatt med fler än 70 personer som visade stort intresse, tycker Ahlgren.

Frågor som togs upp var bland annat om regelverken för företagare. De måste bli mer långsiktiga och inte som nu med ständigt nya reglerna inom skogsnäringen exempelvis. Äganderätten är också en grundbult för skogsägarna för en trygg verksamhet.

På skattesidan diskuterades de så kallade 3:12-reglerna, något som gynnar större företag mer än små.

Regeringen har nu gått ut med att de tar avstånd från utredningsförslaget om en vägslitageskatt, men under seminariet var det en fråga som oroade.

Om vägslitageavgifter blivit verklighet hade det kunnat slå särskilt hårt mot landsbygden. Eftersom det är ofta handlar om långa avstånd skulle en åkare kunnat få en ökad kostnad på cirka 200 000–250 000 kronor per bil och år, enligt Anders Ahlgren.

Det lyftes också upp frågor om strandskydd, kollektivtrafik, möjlighet att låna för att kunna bygga hus och infrastruktur med mera på seminariet.

– Det handlade också om vikten av att ha ett bra näringsliv så att det också finns attraktiva jobb för den som följer med när parten har fått ett jobb och familjen flyttar till Dalarna.

När det gäller den utlovade satsningen på bredbandsutbyggnad var några av deltagarna skeptiska till att pengarna från staten skulle räcka.

Det skeptiska gällde även utflytten av 10 000 statliga jobb. Det finns en risk att de i så fall skulle hamna enbart i Borlänge eller Falun trodde några deltagare.

Många förslag från Landsbygdskommittén är bra tycker Anders Ahlgren och är positiv till att det är sådan bred majoritet i riksdagen som står bakom dem.

Tankesmedjan planerar även fler seminarier.

– Nästa blir om mediasituationen och sen vill vi lyfta ungdomsfrågor. Och i höst blir det nog om infrastrukturen, säger Anders Ahlgren avslutningsvis.

Annons: