Tema: Böcker

Hans 60 forskarresor i Ryssland ska nu bli en bok

Janolof Hermansson gör en bok om sina resor till Ryssland. Sedan 1992 har han varit där 60 gånger och bedrivit forskning om svampar och lavar. Foto: Maria Karlsson
Textstorlek:

Janolof Hermansson har vid sidan om sitt ordinarie arbete varit i Ryssland i perioder för att studera Svampar och lavar.
Alla dessa upplevelser i de orörda skogarna i Ural och möten med spännande människor tänker han samla i en bok som han börjat skissa på. Det är tänkt att bli som en reseskildring/ naturskildring. 

– Om ett par år går jag i pension och då hoppas jag få den tid jag behöver för att färdigställa det som är kvar att göra, säger Janolof Hermansson, som till vardags är naturvårdssekreterare i Ludvika kommun.

Hans intresse har länge varit rödlistade och hotade svampar och lavar. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet samarbetade han med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Grimsö viltforskningsstation.

– Forskaren vid avdelningen skogs-viltekologi, Per Angelstam, hade varit i Sibirien och fått kontakter där. Det var genom honom jag fick möjlighet att komma till Ryssland, berättar Janolof.

En grupp forskare skulle åka till ett en miljon hektar stort skyddat område, som kan liknas vid nationalparkerna vi har i Sverige. Det låg på västra sidan om Uralbergen, i den europeiska delen av Ryssland.

Syftet var att studera miljön och göra jämförelser mellan de orörda naturskogarna/urskogarna i Ryssland och de brukade skogarna i Bergslagen.

Janolof blev inbjuden att delta i projektet för sina kunskaper om svampar och lavar.

Andra forskare studerade älg, fågel, myror eller björn med mera.

– I Ryssland ägs all skog av staten och där kan vanligtvis människorna vistas, men det här var ett område som var stängt för allmänheten. Det var bara tillgängligt för forskare, samt en mindre turistverksamhet, berättar Janolof.

Byn som ansvarar för området heter Jaksha och där finns en forskningsstation för älgforskning.

Hela området heter Petjora-Ilitj och ligger i Republik Komi.

Första gången Janolof åkte till Komi var 1992. De första tre åren var han där två månader per år.

– Vi låg i fält i sju dagar och gick sen tillbaka till byn för att bada bastu och hämta mer mat.

Vid några tillfällen åkte han helikopter eller olika terränggående fordon in i Ural. Det har varit expeditioner som gett största upplevelserna för Janolof.

– Då var vi borta i en månad i sträck och var alldeles avskurna från omvärlden, förklarar han.

På expeditionerna var det mycket viktigt med disciplin och att följa de regler som fanns. Ledaren hade ansvaret för att ingen skulle ramla ner från höga klippor eller ner i vårfloden, eller hamna framför en björn med mera.

Studierna Janolof och de andra bedrev visade på en otrolig skillnad mellan skogarna i Ryssland och de i Sverige. I urskogen finns en betydligt större artrikedom. Och en artdiversitet, det vill säga det är tätare mellan varje art. Det är alltså fler arter samt fler av samma art på en jämförbar yta.

En metod han använde för att jämföra de olika skogarna var att mäta hur långt han kunde gå en viss sträcka för att hitta en särskild rödlistad svamp exempelvis.

– I Ryssland kunde jag hitta en i Sverige rödlistad ticka redan efter sex meter, medan jag i Bergslagen behövde gå cirka en kilometer innan jag överhuvudtaget träffade på en ticka, och då en vanlig art. Ändå gick vi enbart i äldre skogar i Sverige, men de var inte helt orörda av människan som i Ryssland.

Janolof åkte efter en tid till Ryssland och arbetade som anställd, eller inbjuden gästarbetare vid den ryska vetenskapsakademien, för att fortsätta miljöarbetet och dela med sig av sina kunskaper om lavar och svampar.

– Jag blev mycket positivt mottagen, och var den enda utlänningen som var anställd där. Senare tog studenter över där och det anställdes tre svampforskare och två lavaforskare.

Forskningsresultaten från Rysslandresorna har gett kunskap som kan användas i moderna skogsvård och Janolof har skrivit flera artiklar i olika internationella vetenskapliga magasin.

Han har samlat på sig mycket material, men hade hoppats på att han skulle få arbeta färdigt med allt från herbariet vid Evolutionsmuseet, Uppsala Universitet. Herbariet har tack vare Janolofs samlingar kanske största antalet färska kollekter från Ryssland i hela världen.

– Det har bara publicerats grovt hittills, men det finns material för en hel doktorsavhandling, säger han.

Janolof har även publicerat artiklar i Ryssland och målet för honom är att göra en ny publikation med en lista över alla påträffade lavar i Komi.

Tanken är att göra en Komi lavflora med bilder. De senaste åren är det bara lavar han arbetat med.

Det har blivit fler än 60 resor till Komi med åren, och kanske är det inte bara de stora skogarna som lockat honom. Janolof träffade ganska snart sin hustru Nadia på en av resorna.

De vill nu båda ge en lite mer nyanserad bild av Ryssland. De tycker att bilden som förmedlas i media ofta är alltför negativ, men de har istället sett den andra sidan, det fantastiska och fascinerande Ryssland.

– Ryssar är suveräna friluftsmänniskor med stor kunskap om överlevnadsknep. De löser alla problem, de fiskar, lagar mat och bakar bröd genom att göra en grop och värma upp stenar med mera. Kollektivismen sitter fortfarande i ryggmärgen på folk på landsbygden.

Att komma till Ryssland första gången var för Janolof som att komma 50 år tillbaka i tiden samtidigt som att komma 50 år fram i tiden.

– De använde sig av ålderdomliga seder och bruk, men samtidigt hade de under Sovjets tid en måttfullhet på förbrukning av varor. Och återvinning var naturligt för dem, precis som jag ser att vi alla på jorden måste leva i framtiden. Mycket har hänt sedan första besöket och i dag har ”köp och släng” blivit en realitet i Ryssland, åtminstone i städerna, säger Janolof.

FAKTA KOMI

I Komi pratas ett finskt-ugriskt språk.
Ca 30-40 procent av befolkningen har finsk härkomst.
Ungefär 1 miljon bor i republiken.
Ungefär 20 procent av landarealen är naturskyddad.