Blodet började koka i mina ådror

Textstorlek:
Annons:

Det är eftermiddag i Visby och många är samlade till seminariet om skog. Arrangör är Future Forestes (Framtidens Skogar) – det hittills största svenska forskningsprogrammet om skog. För att göra allt begripligt, leds samtalen av kände TV-journalisten Sverker Olofsson. Nu intervjuar han juristen Charlotta Riberdahl, som har regeringens uppdrag att utreda skogsvårdslagen.

Charlotta Riberdahl talar om skogen som viktig naturresurs för biologisk mångfald, för växter och djur, ur klimatsynpunkt för oss människor, för vattnets rening, och drar slutsatsen att man ska ifrågasätta ”om man ska tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som också då är av stort nationellt intresse, men också av globalt intresse utav miljösynpunkt”.

Nej, blodet i mina ådror isas inte – det kokar nästan över, av häpnad och ilska. Charlotta Riberdahl är hovrättslagman vid Göta hovrätt och som jurist van att väga ord på guldvåg.

I Sverige är äganderätten grundlagsskyddad. Varje medborgares egendom är tryggad. Ingen ska kunna tvingas att inskränka användningen av sin mark – förutom när det gäller att tillgodose angelägna allmänna intressen.

Ja, det blev ett ramaskri. Landsbygdsministern tog till orda, bedyrade att regeringen inte ifrågasätter äganderätten. Efter några turbulenta dagar skilde han utredaren från uppdraget. Ny utredare är ännu inte utsedd.

Få har uppmärksammat det som också är högintressant, att en statlig skogsutredare inte alls nämner att skogen är en viktig naturresurs för trähusbyggande, klimatsmarta material, biobränslen och annat som behövs för att skapa ett samhälle i samklang med naturen.

I samma tid sågs några lavskrikor flyga över nejden i Hälsingeskogar. Lavskrikan är en livskraftig fågelart som breder ut sig över större delen av den norra barrskogsregionen, från oss i Skandinavien och österut till Stilla havet.

Länsstyrelsen i Gävleborg krävde förbud mot avverkning och Skogsstyrelsen beslutade så. Två skogsägare får inte bruka den skog som deras familjer har vårdat i hundra år. Eftersom lavskrikan inte är tillräckligt intressant för att skapa naturreservat, får skogsägarna ingen ersättning av staten. De förlorar 10 000-tals kronor när granarna inte får bli till timmer och massaved. Skulle de trotsa förbudet, väntar böter på 1,8 miljoner kr. Skogsägarföreningen Mellanskog och Lantbrukarnas Riksförbund ska nu bistå skogsägarna när de för frågan till rättegång. Äganderätt måste förenas med brukanderätt. Det blir ett mål av stor betydelse för framtidens skogsbruk.

I själ och hjärta gläds jag när människor talar om ”våra svenska skogar”. Allemansrätten ger ju alla fantastiskt fina förutsättningar att vandra och leka i skogarna, plocka bär och svamp, skåda fåglar och djur och njuta i hemliga, romantiska gläntor. Som skogsägare tänker jag att ännu fler borde ge sig ut – och allra helst förstå att de mest älskade skogarna är välskötta bestånd mellan sista gallring och slutavverkning. Häften av skogarna ägs av familjer, 330 000 enskilda skogsägare och hos oss växer skogarna bäst. Rätten att äga och bruka skog behöver försvaras. Är du beredd att delta i den kampen?

+ Alla skogar ägs av någon
– Ingen ersättning av staten

Karin Perers

Annons: