FN har inga superkrafter

Textstorlek:

Sverige fick den efterlängtade platsen i FN:s säkerhetsråd. Självklart är de diplomater som arbetat med frågan värda en eloge. Och grattis Sverige!

Säkerhetsrådet är världens viktigaste aktör på området. En kedja är dock inte starkare än dess svagaste länk. Vetosystemet blockerar ofta viktiga beslut och förlamar världssamfundet. De permanenta medlemmarna är de verkliga makthavarna i rådet, och de är inte sena att visa det.

Om Förenta Nationerna kan man säga ungefär som Winston Churchill sa om demokratin. ”Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna.” (Tal i underhuset, 11/11 1947). Eller med andra ord. FN är långt ifrån perfekt, men vi har inget bättre.

Att dela sammanträdesrum med skurkstater, krigförande länder och nationer som inte respekterar mänskliga rättigheter och folkstyre är en stor utmaning för fria länder. Besluten blir därefter. Till detta kommer problem med korruption inom FN-organisationerna samt begångna övergrepp av FN-soldater. Sverige kan inte vara passiv åskådare i dessa frågor.

Ett exempel på när FN fungerar som sämst är den resolution som FN-organet UNESCO antagit och som stipulerar att Israel inte har rätt till Tempelberget och Klagomuren i Jerusalem. Frågan initierades av en rad arabländer, däribland Egypten, Algeriet, Libanon, Oman, Qatar och Sudan. Det besynnerliga är att även Sverige röstade för resolutionen.

Beslutet blir ännu märkligare om man vet att Unescos uppgift är att stödja kulturell och religiös mångfald. Bägge angivna platserna är av central betydelse inom judendomen, kristendomen och islam, men i resolutionen benämns i stort sett bara den roll de heliga platserna spelar för muslimer.

Röstade Sverige av taktiska skäl för att fånga röster i kampen om en stol i säkerhetsrådet? Svaret på den frågan höljs i diplomatiskt dunkel. Vi hamnade hur som helst i dåligt sällskap. Flera av Sveriges västvänner röstade emot resolutionen: Tyskland, Nederländerna, Litauen, Estland, Storbritannien och USA.

Om Sverige ska bekämpa brott mot mänskliga rättigheter och främja jämställdhet kan vi inte gå i armkrok med stater där kvinnors rättigheter kränks. Ska man värna religiös och kulturell mångfald kan man inte rösta för resolutioner som kränker flera världsreligioner och bara främjar en enda.

Sveriges röst för resolutionen utgör knappast det stoltaste ögonblicket i svensk FN-historia. Regeringen uppger att platsen i säkerhetsrådet ska användas för att sprida de värden som Sverige står för internationellt: fred och säkerhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter. Det förpliktigar. Låt oss hoppas på en mer konstruktiv framtida roll för svensk del i säkerhetsrådet.

Bo Höglander