EI:s generösa regler missgynnar elkunder

Villaägarna vill ha bättre konsumentskydd när det gäller elnätsavgifter. Foto: Maria Karlsson
Textstorlek:

Det är stora skillnader i elnätsavgifter mellan olika bolag. I Avesta får den typiske småhusägaren betala 2 209 kronor mer per år än småhusägaren i Smedjebacken.

Villaägarnas Riksförbund har i en undersökning jämfört nätavgifterna mellan januari 2010 och januari 2015 hos olika elnätsbolag.

Deras slutsats är att de tre stora bolagen Vattenfall, Eon och Ellevio (tidigare Fortum) har de högsta nätavgifterna samt den största ökningen under perioden.

De små, ofta kommunala, bolagen har de lägsta och fördelaktigaste avgifterna för konsumenterna.

I Dalarna innebär det att Avesta, där Vattenfall är dominerande, har de högsta avgifterna. Därefter kommer Älvdalen, Orsa, Mora och Vansbro, där Ellevio äger de flesta elnäten för typvillor.

I kommunerna Säter, Ludvika, Gagnef, Leksand, Rättvik, Falun, Hedemora, Borlänge och Smedjebacken har mindre kommunala elnätsbolag en dominerande ställning och där är både nätavgifterna och höjningarna generellt sett lägre.

De största avgiftshöjningarna, 35 procent, har gjorts i Älvdalen, Orsa och Mora mellan 2010 och 2015, medan avgiftshöjningen var lägst i Ludvika kommun, med 11 procent.

Den villägare som är missnöjd med sitt elnätsbolag när det gäller pris eller service har inga möjligheter att byta bolag.

Bolagen har på det viset en monopolställning.

Därför har staten inrättat Energimarknadsinspektionen, EI, för att övervaka branschen och förhindra överprissättning.

Men Villaägarna är kritiska till EI. De har arbetat i flera år med att stärka konsumenternas rätt i den här frågan och vill ha en starkare och bättre prisreglering.

– Visserligen blev det en förbättring 1 januari i år men vi tycker att bolagen fortfarande kan ta ut orimliga priser i förhållande till den risk de tar. Elkunderna kan ju inte välja ett annat elnätsbolag, så det är väl inget risktagande, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef, Villaägarnas Riksorganisation.

Han menar att grunden till problemen i dag lades på 1990-talet när de kommunala näten började säljas ut.

– I vissa branscher kan det vara klokt att privatisera men när det gäller branscher där bolagen får en monopolställning så är det inte så klokt. Det var ett kortsiktigt tänkande att sälja ut näten.

Varför det är så stor skillnad på avgifterna är ingen enkel fråga att svara på, tycker Eliasson

Det finns skillnader på landsbygd och stad. På landsbygden är avstånden mellan husen längre och det är en anledning till att det är dyrare där än i städerna, trots att det finns ett utjämningssystem som ska minska skillnaderna.

Men största anledningen, enligt Eliasson, är att de större bolagen ofta är de dominerande på landsbygden och att det därför är dyrare där.

Hans förklaring till olika prissättningar är att det finns två typer av bolag, som han ser det.

– Den ena har som huvudmål att göra så stor vinst som möjligt. Den andra typen av bolag har som mål att förvalta en infrastruktur som måste fungera, på bästa sätt och till en så låg kostnad som möjligt för samhällsmedborgarna. Det ses som en gemensam angelägenhet, för de senare, säger Jakob Eliasson.

EI ska se till att inte nätavgifterna är orimligt höga men Villaägarna tycker inte att det fungerar i praktiken. Åtminstone inte tillräckligt.

– De har bland annat ett sätt att räkna som på många sätt är oförståeligt. Det är för generösa regler vilket gynnar de bolag som vill göra stora vinster och om det inte ändras kan vi vänta oss ytterligare höjda avgifter i framtiden. Att de mindre bolagen uppenbarligen kan driva elnäten till lägre priser bevisar ju att avgiftstaket är för generöst satt, menar Eliasson.

Villägarna vill därför sänka taket för hur stora avgifter som får tas ut och på det viset stärka skyddet för konsumenterna.

Om problemen som Villaägarna ser med nätbolagens prissättning i dag skulle kunna gälla även fibernäten i framtiden kan inte Eliasson uttala sig säkert om.

– Det är inte så nu, men jag kan absolut tänka mig att samma problem kan uppstå i framtiden. Det kommer att visa sig med tiden, säger han.

Läs mer om elnätsavgifter i nästa nummer av Dalabygden.