Sjuka får leta P-platser

Människor som är sjuka eller har funktionsnedsättning tvingas gå runt här och leta efter fungerande automater. Foto: Emely Bakken
Textstorlek:

​För två år sedan införde Mora lasarett betalparkeringar. Arne Pettersson berättar att sjuka och funktionshindrade tvingas leta efter p-platser.

Sedan de tidigare fria parkeringarna fanns inga lediga platser. Besökarna fick leta plats vilket gjorde att de kom för sent till sina planerade besök.

– Det var anledningen till att vi valde att reglera parkeringsplatserna, säger Lena Freijs, områdessamordnare vid Mora lasarett.

Dock kan konstateras att införandet av avgiften bara delvis uppfyllt sitt syfte.

– För det mesta räcker parkeringarna. Men inte alltid. Fortfarande finns inte tillräckligt med platser till vår personal. Vid några tillfällen har heller inte besökarna fått plats. I dagsläget finns 753 parkeringsplatser vid lasarettet. Antalet anställda ligger någonstans mellan 800 och 1 000 personer, säger hon.

Problemet kvarstår. Hur rimlig är avgiften när den inte tycks ha någon effekt? Lena Freijs svarar att utan avgiften skulle situationen se värre ut. Hon berättar att det händer att de får in klagomål på avgiften.

Men hon upplever ändå att de positiva effekterna är större än de enskilda klagomålen. Med de enskilda klagomålen menar hon inte bara att folk upprörs över betalparkeringen. Även det faktum att automaterna ofta är ur funktion är en fråga som berör.

– Jag har svårt att bemöta denna kritik. Vi har ett avtal med Q-park. De har hand om parkeringsövervakningen och ansvarar för maskinerna, säger Freijs.

Hur ser avtalet mellan Q-park och Landstinget ut?

– Utav ersättningen för parkeringsavgifter tillfaller fem procent dem, medan Landstinget erhåller 95 procent av intäkterna. Alla övriga intäkter från exempelvis kontrollavgifter tillfaller parkeringsföretaget, säger hon.

Den enda ekonomiska reglering mellan parkeringsföretaget och landstinget är alltså en fastställd procent av ersättning för parkeringsavgifter som entreprenören betalar till landstinget.

På frågan om hur mycket landstinget drar in genom att nyttja tjänsten hänvisar hon till Ingela Bergström, teamchef över parkeringen vid Länsservice.

Hon har förhandlat fram och tecknat avtalet med dem. Bergström svarar att det rör sig om cirka en miljon kronor netto, per år.

Hur finansieras tjänsten?

– Det har upphandlats en så kallad tjänstekoncession. Det innebär att man som entreprenör utför en tjänst och får därefter en del av intäkten. Tjänsten finansieras inte av skattemedel, utan av pengar som kommer in i maskinerna, säger Ingela Bergström.

Att automaterna ofta är ur funktion dementerar hon. Dock fanns det stora problem med apparaterna under våren 2015. Efter att en felande komponent bytts ut har allt fungerat som det ska.

Hon anser att entreprenören sköter sitt uppdrag. Maxgränsen för betalning är sex timmar. Erlägger man full betalning för sex timmar får man stå till klockan sex nästa morgon.

Arne Pettersson är sedan några år pensionär och bosatt i Mora. Han är känd i trakten som S-politiker, som bland annat kände Olof Palme, och som stämde Mora kommun för att man ville ta ut en skidavgift vid Hemusområdet i Mora.

Pettersson menade att det var fel att ta betalt för något så svenskt som allemansrätten, där delar av Vasaloppet passerar. En som reagerade på detta var DN:s sportreporter Johan Esk som inte tycker det är konstigt att skidåkarna är med och bidrar till kommunens satsningar.

Pettersson har nu, som många andra, drabbats vid Mora lasarett, och fått p-böter till följd av de trasiga automaterna. Nyligen skrev han en insändare där han påpekar det orimliga i detta.

Han menar att det ofta är driftstörningar, och själv har han bara under vårvintern bötfällts vid lasarettets parkering hela tre gånger.

– Talar man med personalen som sitter i receptionen får man veta att många med mig råkat ut för detta. I ren förtvivlan är det i första hand dit äldre människor vänder sig då de bötfälls, säger Pettersson.

Han berättar att äldre, ofta rörelsehindrade personer, och sjuka tvingas gå runt och leta efter en fungerande automat. Tillgängligheten kan ifrågasättas. Marken är oplanad och osandad. Vidare är han av den uppfattningen att besökarna känner sig otrygga vid Mora lasarett till följd av driftstörningarna. Det måste bli en ändring på detta, tycker han.

Mora lasarett invigdes 1912 och har sedan dess utvecklats till ett av Dalarnas två akutsjukhus.

Emely Bakken 

Mats Lindström